Får man vara lite stolt?

Redan i augusti köpte jag tapeterna men det har liksom inte blivit av att de kommit upp. I veckan blev det dags. Så mycket dags att jag började ge mig på tapeten som satt där. Med katastrofalt resultat. Tapeten var spaltbar. Den släppte fint men…. Efteråt såg väggen ut som en lurvig yllefilt…

Så in i bomben åt häcklefjäll…

Prislappen som målarfirman gav var ett skämt. Ett vill-inte-egentligen-ha-jobbet-pris. Nä, det fick bli till att försöka själv.

Vi kan väl säga så här – det här med renoveringstapet. Vilken grej! Jag börjar redan fundera på om jag kanske behöver tapetsera om i ett rum till. Väggarna blev helt släta och det var bara att tapetsera.

Och tapeten – vi snackar förändring. Från vitt till mönstrat.

IMG_0304.JPG
Och självklart var jag tvungen att öppna en ny rulle när det bara var en våd kvar. Varför är jag förvånad liksom?

IMG_0305.JPG
Om jag blev nöjd? Jo men absolut. Dessutom känner jag mig duktig. Mönsterpassning! Jag säger bara det. Mönsterpassning!

IMG_0313.JPG
…och det blev fint utan att vi behövde betala ett rövarpris.

Känner jag mig själv rätt blir det nya tapeter i något annat rum snart…

Det där med träning

Vissa saker kräver mer träning och övning än annat. Åtminstone om man vill se vad fotot förställer.

Vid gårdagens fotokurs skulle vi fotografera djur i rörelse. Djuret i fråga var vår Sintra och yngsta dottern med pojkvän hängde med som assistenter.

Visst har jag ”tränat” på att fotografera henne även tidigare men till viss del handlar det om att ta många bilder då för då vet man att några av bilderna blir bra. Nu var det mer upp till bevis. Och att göra på ”rätt” sätt och inte chansa.

10349874_10152163793506116_5553890468961833246_n

Plötsligt gick det inte att få kontakt med Sintra längre. Hon hade fått syn på kompisen och kusinen Charlie som kommit till samma ställe som vi var på för en promenad. Hux flux hade vi sedan två fotoobjekt. De sprang och de sprang och de sprang ännu mer så vi fick massor av träning.

10600355_10152163793706116_663635764001971111_n
Panorering var helt klart det svåraste och det gick sådär…

10520893_10152163794161116_7454033543700537484_n

Vänta lite – motivet ska få plats i bilden….

10592785_10152163794091116_5695609211011233392_n

Typ – hela motivet. Och helst vara skarpt också…

10616044_10152163794021116_8139203139177622_n

Nästan…. Måste säga att den här bilden fick mig att skratta mest… Charlie ser helt vild ut ju.

10270537_10152163794211116_5298127769392776901_n

Jag var fullt beredd att ge upp men plötsligt kunde jag ana att det började ta sig. Det blir till att fortsätta att träna. De sägs ju att övning ger färdighet. Här kan man i alla fall se att det är Sintra.

10622877_10152163794556116_5802444397684636534_n

När vi kände oss klara med temat för kvällen hittade vi massor av annat att fotografera. Som varandra… Omgivningen… Och solnedgången 🙂

10559699_10152163795296116_5324301267611749968_n

1977195_10152163801966116_8286118133710857681_n

10610509_10152163795331116_5180953125766841840_n

1451358_10152163795566116_1362496973482810261_n

Nästa vecka ska vi ses på crossbanan. Jag anar ännu mera fart… Och ännu mera panorering.