Tänk att en ensam liten snödroppen har velat slå ut i vår trädgård…
…och tänk vad glad jag blev över den.
Nu hoppas jag även på krokus och scilla men den har kanske tagit slut. Hörde någonstans att de gör det efter en tio år eller så. Hoppas jag har hört fel 🙂
Jag stoppade nämligen inte ner nya lökar i höstas.
Från Wikipedia:
Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.
Vårdagjämningen är inte en dag, utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden, beroende på i vilken tidszon man befinner sig.
År 2011 inträffar vårdagjämningen den 21 mars kl 00:21 lokal tid i Sverige.
Dag och natt är inte exakt lika långa vid vårdagjämningen. Detta förhållande inträder något dygn tidigare. Det beror på ljusets böjning i atmosfären, den så kallade atmosfäriska refraktionen. Refraktionen innebär att solen kan lysa på lite mer än halva jorden på en gång. Det medför att dagen blir längre och natten kortare än den annars skulle ha varit. Refraktionen medför också att dag och natt är lika långa först något dygn efter höstdagjämningen.
Dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden.
De flesta äldre solkalendrar räknade vårdagjämningen som nyåret och fortfarande firas det persiska nyåret, Nouruz, på vårdagjämningsdagen.
Nu bestämmer vi att det är vår!
Hela världen är glacerad – med is. Eller inte riktigt hela världen, men den jag ser. Allt är täckt av ett lager is. Det var en utmaning att ta sig in i bilen, det var mer bryta än vad man är van vid…
Vilken tur att vi kickar igång sommaren idag.
En sjungande alt och sjungande isar vet jag vad det är men en sjungande altan?
Det är i alla fall det vi har hemma. Tror jag…
Den senaste tidens kalla väder har fått det att knäppa och smälla i altanen men i natt hände det.
Både maken och jag vaknade av ljudet. Det lät som en gitarrsträng som brast men hundra gånger högre. Det liksom sjöng till.
Självklart skickade jag upp maken för att kolla läget och lika självklart hittade han inte något. Altanen fortsatte dock att knäppa och smälla hela natten och den enda teori jag kom på, om än kanske långsökt, är att altanen har rört sig och att det har varit en skruv eller något annat metalliskt som så att säga har suttit mitt i rörelsen. Jag har säkert tokfel men så tror jag, och när jag väl hade kommit på den teorin lyckades jag nästan somna om också.
Vilken dag vi har haft! Maken och jag tog oss ut till Marstrand och började dagen med en brunch på nyöppnade Marstrands Havshotell för att sedan promenera runt Marstrandsön. Vädret var det allra bästa. Sol och vindstilla och så vackert att jag låter bilderna tala istället.
Jag har sagt det förut och jag kommer att säga det många gånger till – Sverige är fantastiskt vackert!
en lisa i livet 