Det är klart att jag har funderat på vad Sintra gör på dagarna när hon är ensam. Efter att ha varit hemma sjuk i några dagar vet jag. Hon sover. Massor!

Och givetvis med tungspetsen utanför munnen. Precis på samma sätt som hennes mamma sover 🙂
Jag hade massor att göra men efter lite övertalning följde jag med ändå. Följde med på en liten hundbusstund på stranden i närheten. Hur jag tänkte när jag velat välja bort det begriper jag inte så här i efterhand för belöningen lät inte vänta på sig. Det var verkligen en fantastisk höstkväll. Sådär vacker, stillsam och energiladdande. Tids nog blåser det snålt och regnar småspik. Tur att jag ändrade mig.
Vilken underbar höstkväll!