I ett mail på jobbet idag skrev jag att mål ska vara realistiska men att man ändå ska behöva anstränga sig det där lilla extra för att nå dem…
Dagens mål var en joggingtur på 3 km.
Imorse när jag vaknade hade det snöat så jag övertalade maken att vi skulle boka in oss på ett skivstångspass (det kändes inte riktigt lockande att springa i snö).
Hela eftermiddagen har solen gassat och det har varit ett underbart väder
. Dock lite för kallt för att springa (i mitt tycke). Vid tretiden föreslog jag för maken att vi skulle ta en långpromenad efter jobbet istället och njuta av det vackra vädret, och det nappade han på så skivtstångspasset avbokades.
Nu har jag precis kommit in efter en promenad som varken var lång eller njutningsbar. Bara kall. S*tan vad kallt det var! Visserligen visar termometern på -3 grader så jag tog både tjocka jackan och de tjocka handskarna men missade mössan. Det var riktigt stjärnklart och vackert men måste ha varit extremt fuktigt för både maken och jag frös duktigt.
Så nu hägrar tv-soffan
istället. Som uppladdning inför morgondagens firande av mellandottern. Självklart blir det våfflor på våffeldagen. Precis som det varit på alla hennes födelsedagar tidigare!Dagens mål nådde jag inte
, det blev ingen joggingtur, och inte något skivstångspass heller, och knappt en promenad värd namnet. Men på fredag ska jag springa. Det har jag iallafall som mål!
en lisa i livet 