Redan tjugo över fem ringde klockan imorse. Yngsta dottern var fastande sedan midnatt och maken och jag hade bestämt oss för att äta frukost på stan så det blev bara en snabb kopp kaffe innan vi körde mot Sahlgrenska.

Jag är förvånad över hur mycket trafik det ändå var så tidigt men vi var framme vid sju, precis som vi skulle.

Nu väntar vi på rummet på avdelningen på att allt ska dra igång… Det ska bli skönt när det hela är över.