Att vara sjuk några dagar då och då kan vara ok men att bli liggande en hel vecka är det verkligen inte. En hel vecka bara försvann liksom. Och inte bara veckan utan även 50-årskalaset som vi skulle åka på i Stockholm och som fick avbokas. Nej – det var ingen vidare bra vecka. Soffan, sängen och tv’n har varit mina bästa kompisar. Ja, tillsammans med penicillin och ipren/alvedon förstås. Jag kan konstatera att det finns väldigt dåliga tv-program. Riktigt kassa till och med men det var först mot slutet av veckan som jag kom på att jag ju kunde titta på annat på Netflix istället.
Som den eviga optimist jag är trodde jag nog att det skulle gå över snabbare än det gjorde men det var egentligen först igår som jag började känna mig bra igen. Det firade jag med att åka till skogen med Sintra. Det blev en promenad i vackert väder och med Sintras kullbror Rufus med matte. Hon hade också legat sjuk hela veckan så vi hostade oss runt spåret. Hundarna hade roligt i alla fall och de blev både blöta och smutsiga men framförallt riktigt glada.
Glad igår var också maken som kunde vara med på en Dragon Force-tävling på segelklubben och det i strålande sol. Ett litet plåster på såren efter att inte ha kunnat åka på baluns i huvudstaden.
Den här veckan lär det hända betydligt mer…
En reaktion till “Den försvunna veckan”