Jag hade verkligen hoppats på en fin höst. En höst med klara och fina dagar där det inte var allt för kallt. En höst där man kunde ta långa promenader och inte behöva skynda mellan skurarna. 

Tänk att det faktiskt blev så!

Som idag. Redan medan jag var kvar på jobbet kunde jag se att det skulle bli en fin kvällspromenad. Och återigen kände jag mig tacksam över utsikten från jobbet. 

  
Väl hemma var det två glada hundar som följde med på promenaden. Två hundar som efteråt däckade tidigt. Långa promenader har den inverkan. 

Och visst blev det en vacker promenad igen och för en gångs skull lyckades jag komma ihåg att ta med mig kameran.

   
   
Nu håller jag tummarna för en vecka till utan regn – minst! De där långa promenaderna är precis vad jag behöver just nu.