Författare: en lisa i livet

Sommartid är segling ett stort intresse och vintertid händer mycket annat kul. Gillar att träna, vara utomhus och att fotografera. Befinner mig mitt i livet och lever en dag i taget livet tog en liten knyck den 16 sept 2018 då jag drabbades av en stroke.

Bilåkardag

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Vi hann med mycket idag. Fika med goda vänner (kl 09.00), lämna dottern på Landvetter, hämta nya bilen, plocka upp mellandottern i Trollhättan och köra till Stockholm. Ok då, inte Stockholm Stockholm utan Järfälla Stockholm. Där bor andra mycket goda vänner som vi lärde känna 1993, när vi också bodde här.

Ett tag blev det lite bekymmersamt. Jag skulle köra om en långtradare och när jag nästan var förbi tog kraften i bilen slut. Det hände ingenting… Som tur var gick det bra men bilen får gå till doktorn redan på måndag även om den efter ett par omstarter verkar funka som den ska igen.

För åksjuka Sintra gick det över förväntan. Några ”olyckor” men den mesta tiden sov hon och väl framme fick hon träffa hundkompisen Saga. Vi människor kalasade på Kålpudding och vovvarna fick massor med godis. Promenaden i snöfallet vid midnatt avslutade en händelserik dag och då har helgen knappt börjat.

20120106-003318.jpg

20120106-003352.jpg

Ta den om ni kan…

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Det bor en strumptjuv hemma hos oss. En vansinnigt söt strumptjuv.

Sintra är svår på strumporna hemma hos oss. Vi tycker att vi är duktiga på att inte låta strumpor ligga framme men ändå hittar hon dem. Frågan är om det kan vara de där uddastrumporna som försvunnit i tvätten…

Så här går det till: Vi hör redan på hennes steg (trippande) när hon fått tag på en strumpa och skulle vi råka missa det kommer hon ändå att komma fram och visa den för oss för det är det som är sporten för henne. Det och att då och då lyckas gräva ner den i trädgården. Jagar vi henne inte lägger hon ifrån sig strumpan efter en stund men allt som oftast sätter hon sig i trappan. Någon gång kanske hon lär sig att det inte är någon bra idé. Där lyckas vi alltid lura av henne den. Hon kommer inte någonstans när en av oss kommer uppifrån och en nerifrån och då ger hon upp direkt.

20120103-225637.jpg

20120103-225536.jpg

Roligt är det dock när Sintra och yngsta dottern lurpassar på varandra vid soffbordet. Höger, vänster, vänster, höger. Då brukar Sintra vinna…

Färgglatt och blåsigt

Publicerat den av en lisa i livet1 kommentar

Nu är det sådär färgglatt på vindkartorna igen. Färgglatt åt den orange/röda skalan. Skalan som betyder att man ska hålla i hatten ordentligt. Upp emot 28 m/s ska det blåsa tidigt på morgonkvisten.

Det är det röda på kartan som indikerar vindar på upp till 28 m/s. Det mörkorangea betyder upp till 24 m/s och det ljusorangea upp till 21 m/s. Inget att leka med med andra ord. Dessutom lär det ta i ännu mycket mer i byarna. Vill minnas att 35 m/s var toppnoteringen sist det tog i som bäst – och det var ju inte länge sedan. Nytt rekord på gång nu kanske?

Jag börjar faktiskt bli riktigt trött på blåsandet nu. Det räcker liksom…

Mycket hinner hända på ett år

Publicerat den av en lisa i livet2 kommentarer

Tänkte försöka mig på en sån där tjusig sammanfattning av 2011. Ett fotografi för varje månad med den viktigaste saken som hänt men jag går bet. Det har hänt så mycket att inlägget skulle bli hur långt som helst och varje månad skulle nog kräva minst sju bilder.

Det allra allra viktigaste är nog ändå att yngsta dotterns hjärtfel blev lagat, att vi blev hundägare till underbara Sintra, att äldsta dotterna blev antagen som prästkandidat och att tjejerna klarade sig i det närmaste oskadda i bilolyckan kvällen före julafton.

Sen finns det annat kul som har hänt. Som min 40-årsdag, våffelkalas i Trollhättan, sommarkalas i februari, 21-årig bröllopsdag, sommarsegling med släkt och vänner, nyfunna vänner, återfunna vänner, kära vänner, nytt syskonbarn och att bara ha förmånen att få uppleva saker varje dag….

Detta bildspel kräver JavaScript.