Kategori: en lisa i livet

En så vanlig grej som att baka är oerhört energikrävande för mig men jag har lärt mig några grejer som gör att det går lättare.

* planera i god tid

* förbereda mig mentalt

* ha gott om tid

Igår var det dags att baka. Saffransbullar med mandelmassa. Maken hade hjälpt mig handla. Hade jag behövt åka och göra det först själv hade det gått energi till det.

Jag hade läst igenom receptet flera gånger och kände mig rätt säker på att det skulle gå bra. Enligt receptet skulle degen och bullarna jäsa tre gånger så jag visste att det skulle finnas tid för vila – också viktigt.

Allt gick smidigt och bra. Till och med att ta ut plåtarna ur ugnen. Vänster hand är inte helt att lita på än och jag var lite orolig att bränna mig.

Behöver jag säga att jag njöt av fikat efteråt?

Visst gjorde stroken att jag förlorade mitt gamla liv men den har även gett mig nytt. Nya lärdomar, ny insikt och nya vänner. En gruppering i Strokeförbundet i Göteborg bjöd in mig att vara med. Vilken vinst! Hittills har jag varit med och spelat minigolf, ätit brunch på Brunchoteket några gånger, lunch på Elite och igår besök med lunch och utställning på Akvarellmuseet i Skärhamn. Alla vi som är med har minst en stroke gemensamt, galghumor, glädje till livet, en hel del skavanker och är sociala. Det är mycket skratt när vi ses och för en stund känner jag mig ”som vanligt” igen. Nästa helg ska vi se Wicked på Göteborgsoperan och utöver det tränar vi inför lucia. Tanken är att vi ska lussa på Högsbo neurorehab

Helt klart en högvinst som en följd av stroken.

Trots några dagar med sol och ljummet märks det att hösten närmar sig med stormsteg. Löven ändrar färg och fåglar flyger söderut. Men vackert är det.

Nu hoppas jag på en fin höst med skapligt väder.

Vi lämnade Gränna för att möta upp lillebror som bor i Linköping. Han och en vän skulle ut och cykelträna så vi bestämde att vi skulle mötas upp för lunch i Väderstad. Vi tog oss dit på slingriga vägar i ett vackert sommarlandskap.

Efter lunchen skulle lillebror cykla de 6 milen hem så vi åkte vägen om både Vadstena och Borensberg innan vi åkte hem till honom där vi skulle tillbringa natten.

Det här med husbil är rätt fiffigt, vi har ju hemmet med oss och belastar förhoppningsvis inte dem vi hälsar på när vi är ute och rullar

Vi fick en smarrig middag innan vi kroknade och gick ut till oss