Den 22 juni firade maken och jag silverbröllop och då passade vi på att förnya våra löften. Idag är det exakt ett halvår sedan och jag minns dagen med stor ödmjukhet. Det var helt klart en av de finaste dagarna i mitt liv!
På klipporna, vid havet, med nära och kära – och mannen i mitt liv. Mannen jag tänker bli gammal med.
Döttrarna presentade oss med fotograf och jag är så glad över bilderna. Några av dem finns här.
Sist ut i en syskonskara av tre har ska nu även yngsta dottern flytta hemifrån. Och det väldigt snart. Idag skrev hon kontrakt på sin nya lägenhet och för att fira bjöd hon familjen på finchampagnen. Självklart hjälpte vi till att fira.
Även Gnista och Philip var med och firade så klart….
(skon som ligger där kom Philip bärande på när yngsta dottern fick besök 🙂 Han brukar göra så)
Jag kan köpa att dottern vill flytta hemifrån men att hon tar med sig sin hund (Gnista)… Nej – jag vet inte om jag gillar det alls…
Jo – det är klart att det är total kaos på torgets parkering. Alla ska ju dit och handla det sista inför jul. Så också jag men jag hittade en plats och började parkera på den.
När jag backar bakåt för att justera placeringen i fickan noterar jag att det står en bil och blinkar in på ”min” plats. Mannen i den trodde nog att jag skulle åka därifrån och att han kunde ta platsen men att han blir så upprörd att han hytter med näven och visar finger åt mig när jag kliver ur och går för att uträtta mina ärenden, det trodde jag aldrig.
Heter det julefrid….?
Plötsligt är det inte många dagar kvar till julafton och huset börjar fyllas med familj. Förväntan ligger i luften och listor skrivs om vad som ska handlas och fixas med.
Ändå hinner man med lite träning och en av helgens höjdpunkter var när äldsta dottern följde med till gymmet. 47 kg lättare ska hon nu lägga till det som en vana och jag är så glad att få vara med och hjälpa henne igång.
Till veckan fylls huset på med ännu fler och det kommer att krävas både skohorn och hjärterum för att få plats med alla men det ska gå. Det måste gå och alla rum och skrymslen i huset kommer att få bekänna färg. Kanske borde vi bygga ut till nästa jul?
Philip och Gnista kommer inte ha svårt att hitta sovplatser. De är rätt nöjda med att vara där alla andra är.
Men innan det blir jul på riktigt blir det några dagars jobb till…
Vi verkar inte gå mot någon vit jul i år och nu är de varma plusgraderna till och med tillbaka igen. Vi kanske inte skulle ha hängt ut sommarjackorna och tagit inte vinterjackorna igår? Vi drog ut på det i det längsta men har ju haft kallt och krispigt ett tag så det kändes som det var dags. Nu visar väderprognoserna framåt på upp till 12 (!) grader i helgen. Då är det inte riktigt läge för dunjacka…
Trots varma grader och regn som hänger i luften tänker jag inte klaga på vädret. Ja, försöka i alla fall. Jag kan ju ändå inte göra något åt det. Istället gör jag vad jag vad jag kan för att mysa till det inomhus och en eller flera nya ljusslingor kan ha dykt upp på utsidan också.
Undra om det inte blir ännu lite mysigare med en mugg med varm glögg efter träningen? Och en lussekatt eller två…
en lisa i livet 