Lördagskväll med kortspel och kameran påpassligt på köksbordet. På baksidan korten en tydlig ”logga”.

De finns överallt och många gånger tänker vi inte ens på dem.
När vi bytte larm fick vi plocka bort en del displayer kablage i tvättstugehallen. Maken gjorde ett tappert försök med att bättringsmåla där de suttit men den färg hallen var målad med hade utgått och försöket att hitta rätt nyans gick väl sådär…

Jag lyckades inte få familjen att tycka att rosa var en bra färg så det fick bli grått. Ungefär som vädret.

Några timmar senare kände jag mig riktigt nöjd. Men – det finns färg kvar. Kanske entréhallen?
Vissa dagar tar man sig igenom. Minut för minut går tiden och plötsligt har hela dagen gått och nästa börjat. De dagarna vill man inte vara utan. Dagar då man lär sig massor och dagar då man inser vad som är viktigt.
Viktigast av allt – ensam är inte stark! Tillsammans finns en enorm stryka. En styrka att ta sig igenom vissa dagar.
Jag är lyckligt förunnad över att ”tillsammans” finns i mitt liv. Varje dag!
Det är ljust på morgonen och ljust när jag kommer hem efter jobbet. Jag hinner till och med med en promenad medan det fortfarande är ljust. Till helgen går vi in i den första vårmånaden och snart är det dags för sjösättning.
Eller hur!
De där små små videkissarna som man kan se på träden bidrar stort till att de allra första tvekande vårkänslorna ger sig till känna. Vågar jag tro att det är våren som kört igång?