Den där möjligheten jag har. Att kommer ner till havet när jag känner för det. Få se det i alla olika väder och färger och varje gång fascineras av hur mycket energi jag kan tanka av det.
Det behöver inte var någon lång stund och det behöver inte heller kombineras med en promenad utan kan som idag bara innebära att kasta lite pinnar i vattnet åt Sintra att hämta. Plötsligt kan det då dyka upp lite fler welshar (Saga och Kajsa) med sina hussar och mattar och plötsligt har en timme gått och energimätaren är på topp igen.
Sintra gjorde nog mer åt sin energi för när vi kom hem fick hon duscha och sedan somnade hon gott.
