Kunde inte låta bli att åka till handelsträdgården idag. Det blev rosa tulpaner, ranunkler och ljus men även två buntar påskliljor. Det är konstigt hur mycket lite färska blommor gör för humöret och hemmet. Nu är det vår hemma och utomhus.
Och ranunklerna är mina favoriter just nu.
Kompisarna bjöd in till grillkväll och när inbjudan kom kändes den helrätt. Det var varmt, solen sken och det började kännas som vår. Så var det inte nu. Istället regnade det på tvären och det var i princip full storm. Jag tyckte nästan synd om värden som tappert gick ut och grillade något av det godaste jag ätit i grillkväll. Och inomhus var det varmt, skönt och trevligt. Som vilken grillkväll som helst helt enkelt.
Det är bara att inse – våren är här på riktigt.
Jag fortsätter att försöka suga ut det mesta av för-våren och även om det var lite kallt och jag hade glömt handskarna i bilen var det ändå skönt att vara utomhus istället för att vara inomhus på gymmet.
Att som extra krydda ha fyra rödvita snurrskallar (makens benämning på Welsh Springer Spaniel) och en flat runt benen, glada och ivriga, kan ju få vem som helst att le från öra till öra och stå ut med nästan vilket väder som helst. Nästan…
Jag har sagt det förut och säger det igen, vi är verkligen lyckligt lottade med den allemansrätt vi har i vårt land. Att kunna vara ute i naturen, nästan överallt är inte något självklart i andra länder. Mer och mer inser jag detta och det är kanske lite tant- eller skogsmullevarning på det men naturen gör mig lycklig. All natur. Skog som hav. Har men sedan lyckan att bo vid havet och kan kombinera de två blir det nästan som att vinna högsta vinsten. Så känner jag (och tänker att jösses vad präktig jag låter :-))
Efter kiropraktorbesök och hämtning av hund på dagis var det skönt att snöra på sig bra skor och hänga kameran över axeln. Sintra var inte nödbedd att hänga på hon heller. En och en halv timmes promenad i ett underbart väder gjorde gott för både kropp och själ även om jag inte fick något annat sällskap än hunden med mig. Visst var det så att det fanns de som ville men Östergötland, Mölnlycke och Manchester ligger aningen för långt bort….
Vindstilla och riktigt vackert ”för”vårväder med en solnedgång över Tjörn som inte gick av för hackor. Konstigt nog mötte jag inte så många på promenaden. Några joggare och ett par tre stycken till bara. Kan nog tycka att fler borde ta sig tid för en promenad när det är så fint. Måsten kan man hålla på med på regniga dagar.
I höstas tog jag mig äntligen i kragen och anmälde mig till den där fotokursen som jag borde ha gått för länge sedan. En ”övning” vi fick då var det som nu äntligen resulterade i bilden nedan. Övning ger verkligen färdighet.
Och har du inte redan gått en fotokurs – GÖR DET! Man lär sig hur mycket som helst…
