Klockan är alldeles för tidigt. Till och med för frukost. Men nu kör vi! Sova får vi göra en annan dag. Nu håller vi tummarna för att vägarna är fina hela vägen.
Kategori: en lisa i livet
Vintermånaden januari
Noterar att kylan håller i sig och känner mig glad över det. Ännu en gång får de som redan dagarna efter nyår började yra om vår en liten knäpp på näsan. Man kan bara inte tro att våren kommer redan i januari. Eller februari heller för den delen. Just januari och februari är ju faktiskt vintermånader och då vill jag gärna ha både snö och minusgrader. Snö i lagom mängder vill säga. Och för sakens skull är det väl lika bra att jag dementerar att jag gillar att skotta snö… Risken finns ju annars att det momentet sparas till mig. Den ”glädjen” delar jag gärna med mig av.
Blå himmel, snö, sol och ingen vind. Det är en kombo jag gillar. Kan vädret hålla sig så här nu i ett par månader är jag nöjd. Riktigt nöjd. Ja, lite mer snö kan det få komma.
Snöiga dagar med vackert väder
Sol och snö. Precis vad jag gillar så här års. Ja, glada hundar också förstås.
Jag blir glad av vädret och hoppas så klart att det håller i sig. Sintra, hon tar varje tillfälle i akt att smita ut i snön. Det märks verkligen hur mycket hon gillar den.
När det är dags att gå in står hon där med bollen i munnen.
bara en liten stund till…
Hav och vatten kan vi också lägga till solen och snön och kombinationen blir oslagbar. Det här vill jag njuta av ett tag nu.
Nattsudd big time
Det var ändå en hisklig tur att vi hade gångavstånd hem. Och att vi inte mötte någon på vägen. Vad hade de tänkt då? Två så gamla människor som vi, på väg hem klockan halv sex på morgonen…
Hur tiden kunde gå så fort har vi ingen aning om men trevligt och gott var det.
Lite omvänt kanske att yngsta dottern frågade… och när kom ni hem i natt? – och sedan skrattade högt när vi berättade. Hon tycker nog definitivt att vi är för gamla för det här men det tycker uppenbarligen inte vi 🙂 Bara det inte blir för ofta…
Close to home
Att yngsta dottern går på gymnasiet granne med mitt jobb har sina fördelar. Inte bara kan hon tigga skjuts på morgnarna utan jag kan även bjuda henne på lunch när hon slutar tidigt någon dag. Som idag. En torsdag som egentligen inte är så speciell men som får en extra guldkant.
Vi hann dessutom före lunchruschen och slapp köer och långa väntetider.
Undra om det inte är så att hennes nya schema innebär att vi skulle kunna göra det till en vana på torsdagar? Det skulle jag gilla.
