Sol och snö. Precis vad jag gillar så här års. Ja, glada hundar också förstås.
Jag blir glad av vädret och hoppas så klart att det håller i sig. Sintra, hon tar varje tillfälle i akt att smita ut i snön. Det märks verkligen hur mycket hon gillar den.
När det är dags att gå in står hon där med bollen i munnen.
bara en liten stund till…
Hav och vatten kan vi också lägga till solen och snön och kombinationen blir oslagbar. Det här vill jag njuta av ett tag nu.
Det var ändå en hisklig tur att vi hade gångavstånd hem. Och att vi inte mötte någon på vägen. Vad hade de tänkt då? Två så gamla människor som vi, på väg hem klockan halv sex på morgonen…
Hur tiden kunde gå så fort har vi ingen aning om men trevligt och gott var det.
Lite omvänt kanske att yngsta dottern frågade… och när kom ni hem i natt? – och sedan skrattade högt när vi berättade. Hon tycker nog definitivt att vi är för gamla för det här men det tycker uppenbarligen inte vi 🙂 Bara det inte blir för ofta…
Att yngsta dottern går på gymnasiet granne med mitt jobb har sina fördelar. Inte bara kan hon tigga skjuts på morgnarna utan jag kan även bjuda henne på lunch när hon slutar tidigt någon dag. Som idag. En torsdag som egentligen inte är så speciell men som får en extra guldkant.
Vi hann dessutom före lunchruschen och slapp köer och långa väntetider.
Undra om det inte är så att hennes nya schema innebär att vi skulle kunna göra det till en vana på torsdagar? Det skulle jag gilla.
Ger mig själv en klapp på axeln.
Bokar av och bokar om i kalendern. Allt för att det ska finnas luft också. Det kan inte vara så att jag måste hinna med allt på en gång. Det finns många dagar under ett år.
Bra där, tänker jag. Åtminstone idag. Vi får se hur länge det håller. Det är ju det där med att prioritera handlar om att välja bort…
Varför går man i fällan så ofta?
Under promenaden var jag mest fascinerad över hur grönt allt i skogen var. Grönt av mossa. Det var först när jag kom hem och gick igenom bilderna på datorn som jag såg att jag hade lyckats fånga ett äkta ”troll” i en bilderna.
Ser ni det också?
en lisa i livet 