Vi lämnade ett sömnigt Grebbestad efter frukost. Tråkigt sömnigt var det och har tydligen så varit hela sommaren.
Planen var att maskinera oss till Strömstad för att träffa vänner där samt bunkra mat och andra förnödenheter och sedan gå vidare mot Norge. Det var ett platt och blått hav som mötte oss. Just den där blåa färgen som jag tycker är allra vackrast. Blåblå på något sätt. Färgerna överhuvudtaget är vackra nu och med ljung som börjar blomma på klipporna är det fantastiskt vackert.
Vi tog oss över ett helt stilla Tjurpannan, ett av tre ställen längs kusten där det snabbt kan bli besvärligt. Idag var det verkligen inte så och vi var snart framme i Havstenssund.
Vi fortsatte norrut men slog stopp när vi kom till Trossö. Varför skulle vi egentligen gå till en gästhamn när vädret är som det är? Nej, det blir ytterligare en natt på svaj igen. Den här gången på en kryssarklubbsboj 🙂
Strömstad går vi till en annan dag och Norge känns det nästan som att vi är i ändå. Vi är enda svenska båt här…
