Det är inte mycket som slår makens råbiff

Det är inte mycket som slår makens råbiff

Efter min stroke har jag återfått två intressen från tonåren. Lite konstigt men så har det blivit. Hårdrock och hockeylaget Färjestad. Idag mötte Färjestad Frölunda i Skandinavium och maken och jag hade biljetter. Det blev en händelserik match som tyvärr inte vanns av Färjestad.




Ändå en trevlig kväll eftermiddag och än är det mycket kvar av säsongen.
Det är trevligt med utflykter men väldigt skönt att komma hem igen.
Efter resan hem från Ljungby fick jag ett par timmar att vila innan det var dags att byta om till friskiskläder och leda veckans jympapass.
Nu har jag krupit ner i sängen och kommer sova gott efter mitt äventyr som definitivt gav mersmak.

Nu har jag då hållit min föreläsning im min strokeresa. Den gick bra och gav mersmak jag kan definitivt hålla den fler gånger. Jag slogs av hur positiv jag är och blir nästan lite trött på mig själv men hoppas att det kan ge lite inspiration till andra.

Pirrigt och kul men också tror jag viktigt
Innan föreläsningen hade jsg passat på att träna lite. Jag gör det för att orka mer
I och med att jag ska hålla ett föredrag om min stroketesa i Ljungby imorgon var dagen idag avsedd som resdag. Hann ämdå träna en stund på crosstrainern innan stötvågsbehandling för höften. Dessutom fick maken och jag till en lunchdejt innan jag skulle med första tåget.

Tyvärr blev det försenat och samtidigt som vi rullade in till Göteborgs central såg jag mitt tåg rulla iväg. Fick bokat om biljetterna då det innebar att jag skulle missa min anslutning i Halmstad. Medan jag väntade på min avgång stötte jag på en vän som jobbar på stationen och vi fick en trevlig fikastund. Väl på tåget med tre minuter innan avgång kom jag på att jag hade glömt min ryggsäck på caféet. Hann turligt nog att hämta den och innan dörrarna stängdes

Sista biten åkte jag buss och möttes av Strokeföreningen i Ljungby som jag sedan följde med och åt lite med.
Nu har jag gjort några sista minutenändringar i min presentation och känner mig nöjd.
Ser fram emot morgondagen med lite skräckblandad förtjusning
Det kommer bli riktigt bra vill jag lova