En lördag som jag hade vikt åt städning

Idag skulle huset städas! Eller hur?!

Yngsta dottern åkte iväg tidigt för att vare med på handbollens dag men efter att hon hade åkt kunde jag somna om. Skönt… Vid tio kände jag att det kunde vara dags att ta mig upp ur sängen – det kändes liksom lite mer lagom. Mellandottern var länge lite tveksam till ifall hon skulle ta sig till Göteborg för att äntligen fixa sin balklänning men när hon väl hade åkt var jag ensam i hela tomma huset (maken var ju på väg hem med bil från England och befann sig någonstans i Brementrakten).

Nu hade jag bra förutsättningar för att verkligen ta tag i städningen – men först frukost… på altanen… i solen… hade inte jag en påbörjad bok någonstans?  Där var den visst… Det gick en timme, det gick en och en halv… Undra om jag skulle ta och jogga till Stenungsbaden och hämta bilen? Den blev ju kvar där efter afterworken igår. Jo det är klart, gäller ju att passa på när vädret är så gott och solen skiner.

Efter duschen insåg jag att tiden hade rusat iväg och att torget skulle stänga, och jag som hade ärenden dit. Jag hann visst… Fick med mig mellandottern hem (hon hade kommit med bussen från Göteborg efter uträttat uppdrag med att hitta balklänning) och lovade köra henne till kalaset hon skulle på men innan dess hann jag med en kopp kaffe på altanen.

Väl hemma från det var det bara en halvtimme kvar tills jag skulle hämta yngsta dottern i Stora Höga så att dra igång något städning kändes onödigt och när vi sen kom hem dröjde det inte länge innan maken kom hem.

Nu har vi grillat och myst  och strax ska vi titta på film. Städningen får vi ta en annan dag.

Fredag igen!

Måndag fredag, måndag fredag…. Vart tar veckorna vägen?

Idag blir det afterwork med onsdagsträningsgänget. Vi ska börja med lite Ab-lab (magträning) och sen ha det gott. Det tror jag blir en perfekt avslutning på den här arbetsveckan.

Ser även fram emot att maken kommer hem från England imorgon. Är dock inte avundsjuk på hans resrutt. Tåg från London till Bryssel och sen bil hela vägen hem. Långt är det och tid tar det…

Men först  – de sista timmarna på en otroligt intensiv arbetsvecka, sen blir det helg!

Nya möten

Under flera år har vi setts på Friskis, växlat några ord, peppat varandra under passet och stått och pratat vid bilarna innan vi, var och en, åkt hem till vårt. Tills nu vill säga.

Efter träningspasset igår åkte vi istället till Harrys för att äta och snacka lite mer. Det blev en jättetrevlig stund! Det är roligt att lära känna nya människor! Hoppas det blir fler tillfällen.

Förresten – måste bara tipsa om räkmackan på Harrys här i Stenungsund. Den var maffig! Var först väldigt skeptisk till om det skulle vara ”färska” räkor och bad till och med serveringspersonalen dubbelkolla med köket. Visst var det färska räkor – ett helt berg av dem…

En lördag som aldrig kommer tillbaka

Efter förra helgens underbara segling var det inte utan att vi i veckan pratade om att ge oss ut även den här helgen. Dock höll jag emot. Vi har ju en trädgård också. En trädgård som faktiskt inte sköter sig självt. Visserligen påpekade en kollega vänligt att naturtomter visst var inne men djungel? Vet inte det… Och det har faktiskt hänt att en och annan granne har rensat ogräs åt oss 🙂 (Gillar min gränner…)

Trädgårdsarbete stod alltså på agendan och med facit i hand var det tur att vi inte gav oss ut i blåsten med båten för inte ens trädgårdsarbete funkade med så mycket vind som det var idag.

Istället blev det handbollsmatch med yngsta dottern (Sista matchen för säsongen – som de vann med 14-7 mot Nödinge. HEJA SHK!), styrka stationsträning på Friskis och sen bio och mat i Göteborg. Maken och jag fick ett infall när vi var på väg ut för att kolla till vår och kompisarnas båt. Mellandotterna skulle ha hem halva klassen under kvällen och vi kände oss lite (bara lite) oönskade just där och då. Så, bio fick det bli. Farsan blev det. Kul film med lite underfundig humor. Skönt med en svensk film utan buskisvarning.

Efter bion insåg maken och jag att vi inte ”kan” vart man går och äter i Göteborg… Det måste vi bara ändra på. Vi hamnade i alla fall på en malaysisk restaurang och vi blev båda nöjda med maten där. Dessutom märkte vi att personalen där hade roligt på jobbet. Det var många glada skratt som hördes och det gillade vi och det märktes även på stämningen.

Maken har redan gått och lagt sig. Han ska åka till London imorgon. Det blir en lite annan resväg den här gången. Bil till Bryssel och sedan tåget under kanalen. Även om flygen går som de ska på fredag, när han ska hem, måste han åka samma väg tillbaka för att få hem bilen… Hem sent på lördagkväll alltså.

Det ska bli spännande att se vad det blir av det här med vulkanutbrottet på Island. Jag misstänker att det kommer att bli långvarigt, och då är jag inne på att vi kommer att vara påverkade i mer än en månad. Förutom att vi då kommer att vara tillbaka på en infrastrukturnivå som på 60-talet kommer även mycket annat att påverkas. Fascinerande och spännande att se vad som kommer att hända.

Apropå vulkanutbrottet – Måste bara avsluta och dela med mig av en rolig ordvits från England. Island och England har ju inte direkt okomplicerade finansiella förhållande till varandra. Eller snarare – England är inte jätteglada på Island (ingen bank nämnd och ingen glömd…). Så här säger det i England nu:

We said CASH – not ASH…