Bra att ha en man som reser mycket. Då kan man utnyttja hans många förmåner…
Nu sitter jag i SAS-loungen på Landvetter, sippar på ett glas vin och väntar på boarding. Så mycket trevligare än att vänta i den stora avgångshallen.
Ser verkligen fram emot helgen! Både att maken och jag kommer iväg själva men också att kunna träffa min syster och hennes familj på deras hemmaplan. Tydligen har min systerdotter tydligt deklarerat att hon vill att jag ska komma dit 🙂
Idag är den den första december och många barn har studsat upp ur sina sängar för att få öppna första luckan i adventskalendern. Jag kommer faktiskt ihåg den där förväntan jag kände som barn. Självklart hade jag redan hittat var lucka ett fanns flera dagar innan det var dags att öppna den.
De finaste kalendrarna var nog glitterkalendrarna (även om chokladkalendrarna var de som lockade mest). Det var inte mycket glitter kvar närmare jul eftersom barnfingrar bara hade varit tvungna att känna och pilla…
Visst var de fina? Kalendrarna alltså.
Kom precis på att jag missat att köpa adventskalendrar till döttrarna. Ytterligare kvitto på att jag är en dålig mamma kanske. Å andra sidan kanske maken kunde ha gjort det istället 🙂
Vi har haft besök av småfolk i helgen och hittar små tecken här och var. Favoriten är hammaren i ljusstaken.
…ibland…
…om de som badar inte är sju år gamla och vill dyka, hoppa, simma under vattnet och göra kanonkulan. Man kan väl säga så här – alla har vi olika mål med att bada tunna och tur är att man är medveten om andras mål innan man själv hoppar i eller inte i och badar 🙂
Det blev verkligen en supertrevlig kväll igår. Det var länge sedan vi träffade Alinde crew så vi hade lite att ta igen. Förutom tunnbad, glögg och mat hann vi även titta på lite bilder från sommarens seglingar. När var det dags för sjösättning sade ni?
Vardagen har så sakteliga – äh, vem skojar jag med? Vardagen har kastat sig över mig igen och resan till Teneriffa känns redan avlägsen. Något som däremot inte känns avlägset är alla skratten. Vilken underbar resa det var och vilka minnen!
Tänker på tävlingen om Mr. Sexy Green Garden. Lekledaren skulle annonsera vinnaren och sade fel. Miss Green Garden is… Att min svåger som vann kommer att pikas för det länge gör det lite extra roligt.
Tänker på att jag klappade en orm. Det tog lång tid och jag tvekade många gånger men jag gjorde det! En eloge till ormskötaren som var oerhört rutinerad och lugn. Men jag har nog aldrig mått så fysiskt illa inför att göra något som jag gjorde då.
Tänker på min engelska systerdotter som jag fick tillbringa massor med tid med. Det är alltför sällan vi ses. Hennes svengelska var bara för underbar.
I don’t want hajen to bita me
Mamma, I want to swimma
Can I go see the fågelbirds?
och mycket mycket mer…
Tänker på att jag faktiskt lärt känna min engelske svåger. Vi har aldrig tillbringat så många dagar tillsammans som nu. Lillsyrran i England likaså. Det var säkert 10 år sedan jag var med henne i hel vecka.
Tänker på mina bror och hans familj som jag visserligen träffar ganska ofta men som jag ändå nu kunde tillbringa massor med tid med. Guddottern blev en riktigt litet baddjur och vågade till och med hoppa från kanten. Lillasyster låg bara i sin insats och log, skrattade och mös.
Tänker på hemlisen jag fick veta.
Tänker på att mamma fick ha hela sin familj runt sig och bara vara och bara umgås. Ler vid tanken av hur hon gick omkring och mös hela tiden. Det är hon värd! Vilken födelsedag hon fick!
Tänker på att jag hade alla mina syskon runt mig. Undra hur många år sen det var sist?
Tänker på att hela vår egen familj var samlad. Alla tre döttrarna återförenade under en vecka, tillsammans med oss, sina föräldrar.
Allt inramat av en ljuvlig miljö i ett härligt klimat.
Tack till alla som medverkade till att vi allihop nu har många minnen att leva länge på!
Tänker, minns och ler!
TACK!
