Skinande rent

Hur kul är det att putsa fönster? Speciellt inte om man inte är särskilt bra på det… Fick ändå lite inspiration i helgen. Köpte Ajax fönsterputsdukar och hux flux hade jag putsat husets alla fönster både in- och utvändigt. Skinande rent blev det. Tror jag. Dimman har ju legat tät så solens oförlåtande strålar har ännu inte kunnat sabba resultatet 🙂

Hoppas det står sig. Lite roligare gjorde ju dukarna jobbet i alla fall…

Människan – en samlare

Igår kväll var jag hemma hos en kompis som precis hade flyttat. Jag blev lite avundsjuk på honom för han hade bara tagit med sig sånt han ville ha och gallrat friskt. De där uddaglasen eller faten som visserligen var fina men ändå inte, de hade han lämnat kvar.

Det fick mig att fundera.

Hur mycket för mycket har vi hemma? Köksskåpen hemma är nog i det närmaste överfulla med bra-att-ha-grejer. Även andra skåp svämmar över med fådda, ärvda och köpta saker. Kanske ligger det i människans natur att samla men varför samlar vi? Och varför samlar vi på udda grejer som vi tror kan vara bra att ha någon gång men som vi innerst inne vet att vi aldrig kommer att ta fram? Ibland finns det en viss känslomässigt bindning till ett föremål och då behåller vi även sådant som är trasigt. Varför?

Nej – det är nog dags att ta ett rejält tag i de där skåpen. Kanske kan det bli en del till secondhandförsäljning. Frågan är bara vart man ska vända sig och vad de vill ha?

Ett rejält röj gjorde yngsta dottern redan för ett par veckor sedan. Hon tog sig an skafferiet hemma. Till saken hör att vi egentligen har dubbla uppsättningar av skafferivaror. En uppsättning hemma och en i båten. Varje höst när vi tar upp båten töms den på mat och skafferiet fylls på. Så har skett i flera år och nu var det bara kaos. Det var nog tur att dottern gjorde ett ryck. Mycket av det som fanns där hade utgångsdatum som jag skäms över. Vi pratar inte månader – vi pratar år. Men – nu är det gjort och skafferiet, det gapar nästan tomt. Tur att vi ska tömma båten snart.

Mossigt värre

Mossa är grönt. Det är nog det enda positiva jag kan säga om det. För inte är det snyggt när det växer mellan mina plattor framför huset och allt blir så fuktigt där det växer.

Så – beväpnad med en maskrosstickare (?) tog jag mig an så mycket jag orkade idag. Det gick bra och snabbt kunde jag också se resultat men det gav även mer resultat. Ont i ryggen på mig. Det lär även dyka upp en blåsa eller två i handen som höll verktyget i men ok – det blev fint. Jag blev inte helt klar men resten tar jag i veckan.

Och jag fick inte mer ont i ryggen än att jag kunde åka iväg och leda ett skivstångspass på Friskis efteråt.