Vi har det otroligt bra. Vi trycker på en knapp och lampan tänds, vrider på kranen och fram kommer vatten – både kallt och varmt. Är vi verkligen medvetna om hur bra vi har det?
Kommer ihåg i min barndom/ungdom när jag bodde i Angola ett år. Det var oerhört lärorikt. I lägenheten som vi bodde i fanns det två badkar. Jag kan inte minnas att någon av oss någonsin tog ett bad i något av dem. Ändå var de ständigt fulla med vatten. Att ha i reserv. Vi hade nämligen inte vatten varje dag. Så för att kunna tvätta oss och våra kläder hade vi hela tiden vatten (med jod i) upphällt i badkaren. Vatten till matlagning fanns istället i dunkar och det vattnet kokades alltid först. Under året som vi bodde där bars åtskilliga dunkar med vatten upp till vår lägenhet på femte våningen – hissen var det lite si och så med…om vi ens hade ström…
Hade inte velat vara utan det året och kommer på mig själv med att tänka på det när det blir strömavbrott eller som nu när det är något strul med fjärrvärmen och vi därför inte har något varmvatten.
Ett annat minne från det året handlar om att sila bort mjölbaggar från potatismospulvret innan vi lagade det – men det är en helt annan historia.
en lisa i livet 