Det är väl klart att man ska till Smögen när man är ute med båten. Det hör ju liksom sommaren till. Man ska trängas bland alla besökare, äta glass och shoppa i någon av alla ”mysiga” affärer på bryggan.
Vi gjorde vårt bästa. Vi trängdes bland besökarna och vi åt glass (jag delade med Sintra) och försökte oss till med på att shoppa men nej – det charmiga Smögen finns inte längre. Inte enligt mig i alla fall. Och när man dessutom får höra om vilka obefintliga arbetsförhållanden som ungdomarna som jobbar här har, ja då känner inte jag för att gynna de butikerna… Tur att jag ekiperats med snygga kläder på annat sätt.
Nej, då var första delen av dagen så mycket bättre. Att hänga med fitterbittan, hennes man och vovvarna och bara leka semester och ha skoj. Bada, tjöta, skratta och liksom bara vara. Dessutom har jag fått lära mig ta mig ombord på en motorbåt. Det var betydligt kruxigare än på en segelbåt..Tiden gick alldeles för fort i och med att vi skulle vidare, men kusten är inte lång och jag är helt säker på att vi ses snart igen. Då hoppas jag att deras vovvar äntligen lärt sig använda den fiffiga hundanpassade badstege som de har och som Sintra försökte lära dem använda.
Vi skulle inte långt men Soten är Soten och givetvis var bron stängd. I vanliga fall har vi tur men inte idag. Vi fick vänta länge på broöppning och snurra massor av varv innan vi kunde åka vidare.
Framme i Hasselösund insåg vi verkligen att kusten är liten. Vi hamnade bredvid vår förra båt. Den som vi bytte från för nio år sedan för att köpa den vi har idag. Tyvärr var den låst och ingen var där. Det hade varit kul att prata med ägarna. Det är inte samma som vi sålde till men vi kände igen en del av våra ”grejer”.
Lite skaldjurssoppa senare dök min gamla barndomskompis upp med sin man. Det är de som har Hasselösunds gästhamn och det är lika kul att ses varje sommar. Hasselösund är helt klart ett bättre val än att gå in till Smögen och knô…
Dessutom är det alltid fin solnedgång här.
</a
</
en lisa i livet 