För några år sedan roade jag mig med att gå tillbaka 12 år i tiden och titta på hur jag har förändrats. Det var rätt kul att se…
Det har nu gått ytterligare 5 år och jag konstaterar att inget har förändrats och att leendet fortfarande är detsamma…
Det väl egentligen bara hårfärgen som inte är samma. 🙂
Så har då julafton kommit och gått. Som sig bör har huset fyllts med släkt och alla gamla traditioner har dammats av och nya har skapats. Precis som det ska helt enkelt.
Det nya bestod av träning på gymmet med systeryster och äldsta dottern. Riktigt skönt var det faktiskt…
En riktigt gammal tradition står landgången (julsmörgåsen) som vi äter till lunch på julafton. Det som min farmor och farfar hittade på när det firade sin första jul i Sydamerika 1945. 70-årsjubileum i år alltså.
En annan tradition är att jag och äldsta dottern går på julbön kl 17. I år kunde vi till och med promenera till kyrkan i närområdet och behövde inte ta bilen till kyrkan lite längre bort.
Efter det blev det fullt julbord med ALLT.
Idag är det en annandag och huset är inte riktigt lika fullt – och ja, julmat äter vi fortfarande….
Dan före dopparedagen och huset är fullt. Ända från England kom de.
Ett besök på Liseberg fick det bli och medan kusinerna åkte karuseller roade syster yster och jag oss på annat sätt.
Den 22 juni firade maken och jag silverbröllop och då passade vi på att förnya våra löften. Idag är det exakt ett halvår sedan och jag minns dagen med stor ödmjukhet. Det var helt klart en av de finaste dagarna i mitt liv!
På klipporna, vid havet, med nära och kära – och mannen i mitt liv. Mannen jag tänker bli gammal med.
Döttrarna presentade oss med fotograf och jag är så glad över bilderna. Några av dem finns här.
Sist ut i en syskonskara av tre har ska nu även yngsta dottern flytta hemifrån. Och det väldigt snart. Idag skrev hon kontrakt på sin nya lägenhet och för att fira bjöd hon familjen på finchampagnen. Självklart hjälpte vi till att fira.
Även Gnista och Philip var med och firade så klart….
(skon som ligger där kom Philip bärande på när yngsta dottern fick besök 🙂 Han brukar göra så)
Jag kan köpa att dottern vill flytta hemifrån men att hon tar med sig sin hund (Gnista)… Nej – jag vet inte om jag gillar det alls…
en lisa i livet 