Både himmel och hav har visst maxat sitt blåa idag.
Finns det något bättre då än att kasta loss och styra båten norrut? På dejt! Båtdejt.
Plötsligt…
En dejt är bokad! Med båten. Vi kostade till och med på oss att ta ledigt efter lunch imorgon och plötsligt fick jag lite sommarfeeling. Tyvärr följer inte Sintra med eftersom hon är lite skadad. Inget allvarligt men hon har skurit sig på något och båtliv då känns inte riktigt som rätt förutsättning för att det ska läka. Dessutom vill hon nog allra helst vara hemma och tycka synd om sig själv.
Men det här med att se fram emot morgondagens dejt – det behövde jag.
Undra om jag lyckas få frun i sällskapet att bada igen… Sist lyckades jag ju 🙂 Å andra sidan var det aningen varmare i vattnet då…
Det där med träning
Vissa saker kräver mer träning och övning än annat. Åtminstone om man vill se vad fotot förställer.
Vid gårdagens fotokurs skulle vi fotografera djur i rörelse. Djuret i fråga var vår Sintra och yngsta dottern med pojkvän hängde med som assistenter.
Visst har jag ”tränat” på att fotografera henne även tidigare men till viss del handlar det om att ta många bilder då för då vet man att några av bilderna blir bra. Nu var det mer upp till bevis. Och att göra på ”rätt” sätt och inte chansa.
Plötsligt gick det inte att få kontakt med Sintra längre. Hon hade fått syn på kompisen och kusinen Charlie som kommit till samma ställe som vi var på för en promenad. Hux flux hade vi sedan två fotoobjekt. De sprang och de sprang och de sprang ännu mer så vi fick massor av träning.
Panorering var helt klart det svåraste och det gick sådär…
Vänta lite – motivet ska få plats i bilden….
Typ – hela motivet. Och helst vara skarpt också…
Nästan…. Måste säga att den här bilden fick mig att skratta mest… Charlie ser helt vild ut ju.
Jag var fullt beredd att ge upp men plötsligt kunde jag ana att det började ta sig. Det blir till att fortsätta att träna. De sägs ju att övning ger färdighet. Här kan man i alla fall se att det är Sintra.
När vi kände oss klara med temat för kvällen hittade vi massor av annat att fotografera. Som varandra… Omgivningen… Och solnedgången 🙂
Nästa vecka ska vi ses på crossbanan. Jag anar ännu mera fart… Och ännu mera panorering.
Maken och SJ – Hoppsan liksom
Makens facebookstatus för typ en liten stund sedan:
Hmm…det sitter någon på min plats… Ursäkta..har Du biljett till den här platsen…hmmmm…jasså…det har jag också.. Hjälpsam konduktör reder ut läget och påstår att min biljett gäller på samma tåg IMORGON… Snäll konduktör låter mig åka med ändå…
Fniss!
Punka är en bra början på dagen – NOT
Ska det vara så lite luft i höger framdäck? Det ser inte riktigt normalt ut.
Så sade hon, yngsta dottern.
Nej – riktigt så lite luft ska det inte vara i höger framdäck. Det lutar allt åt en punktering.
Nu har vi ju två bilar i hushållet. Eller till och med tre om man räknar med mellandotterns bil också. Den finns ju också här just nu.
Ok – byta däck kände jag inte riktigt för (maken är på tjänsteresa) så det fick bli lite logistik. Hade det inte varit för att Sintra skulle till dagis hade jag ju faktiskt kunnat cykla men just idag funkade ju inte det.
- Skjuts med mellandotterbilen till pendelparkeringen där vår andra bil stod.
- Köra hem för att flytta över hundburen ur bilen med punka till den andra bilen
- Köra Sintra till dagis
- Åka till jobbet
Det tog lite längre tid än vanligt men egentligen var det ju inte så jobbigt för mig. Maken har lovat fixa med däcket när han kommer hem. Tur att jag har honom…
en lisa i livet 