fredagfredagfredag

Publicerat den av en lisa i livet4 kommentarer

Kommer till jobbet. Tar av mig jackan. Sätter mig på min stol och sträcker mig över bordet för att slå på datorn. Den är inte där. Kommer på att den står hemma i hallen.

Kommer till bilen. Startar bilen för att köra hem och hämta datorn. Kommer på att jag inte tog med mig handväskan. Den är kvar på min arbetsplats och i den ligger husnycklarna.

Går tillbaka in på jobbet. Hämtar nycklarna. Kör hem. Bommarna på järnvägen går ner. Suck.

Hämtar datorn. Åker till jobbet. Jobbar.

Åker hem för att rasta Sintra. Gör mig en kopp kaffe. Rastar Sintra. Dricker ljummet kaffe. Häller ut ljummet kaffet över mig, Sintra och vardagsrumsgolvet. Någon skulle prompt gå ”under” mina fötter… Torkar Sintra. Torkar golvet. Kommer tillbaka till jobbet med kaffefläckar på kläderna.

Sade någon att det var fredag idag?

Jag gjorde det! Igen!

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Jag ser dem samtidigt som jag parkerar och kan inte låta bli. Jag liksom bara måste gå fram.

Den här gången var hon åtta år och bodde utanför Uppsala. De var bara på tillfälligt besök här.

Jo men visst är hon en Welsh och hennes husse var inte ett dugg förvånad över att jag kom fram. Han brukar göra samma sak.

Är det bara welshägare som gör så här? Är vi verkligen så knäppa? För inte gör andra hundägare så? Eller?