Författare: en lisa i livet

Små små framsteg en ändå pt råtthål lite jobbigt bara att allt gör mig sp trött

Jag gör et försök att skriva lite och ber om ursäkt för spretighet och otydlighet men jag är inte helt som vanligt

Den 16 sept strax efter kl 15 fick jag en stroke. Ag. Jag som inte ens insett att jag varit i riskzonenmen slumpen är verkligen slumpartad.

Plötsligt fick jag ont i huvudet och ville lägga mig ner. Mina vänner såg även att jag tappat styrsel på ansiktet och min vänstra sida och skyndade att ringa efter ambulans. Ca 40 minuter senare var jag laddad på en helikopter och på väg mot sjukhus i rijeka.

Det va rätt ovekligtattbhöta personalen säga massive stroke och ns att de va mig d pratadcom. Al gick dock bra

Sedan en vecka tillbaka är jag på Kungälvs sjukhus. Flögs hem av SOS international ovh har n familj och vänner runt mig

Vänner har jagsom är fantastiska och förutom att stötta mig finns de där för maken och döttrarna

Just nu känns livet lite rörigt men jag rar en dag i taget. Hela vänstersida är påverkad och jag kan inte gå eller använda vänster arm vilket ger tätt stora begränsande.

I veckan ska jag få komma till Högsby för rehab. Där kommer jag att vara i två till tre månader. Svenska jag hem!

Tack för alla muntra hejarop och hälsningar. Mer och bkder kan ni hitta på min Instagram. Enlisailivet.

Ha en fin vecka och njut av livet. Det gåt inte inreris!

JMijag kör nöjes slogan som mantra. Just oro it

Hej..en Lisa i livets make här..

Jag har sett att det varit mycket trafik på Hustrans blogg de senaste dygnen..

Hustran har ju skrivit en del om sin efterlängtade yoga- och träningsresa till Kroatien. En fantastisk resa på många sätt med många nya roliga nyfunna vänner.

Men, förra söndagen tog det roliga slut..

Älskade Hustran drabbades under ett träningspass av en allvarlig stroke!

Efter en nio dygn på en kroatisk neurointensivvårdsavdelning kunde hon idag äntligen flygas hem till Sverige med ambulansflyg!

Minnet och personligheten är intakt, hon kan prata men hon är vänstersidigt förlamad!

Men – idag kunde äntligen döttrarna få krama om sin mor när hon äntligen var på plats på Kungälvs Sjukhus!

Nu börjar nästa fas! Vägen tillbaka!

Hustran är det envisaste jag känner till – hon kommer fixa det här!!

Följ med Lisa och heja på här eller på hennes Instagram!

#uppåtframåt!!

Lämna gärna en hälsning..vi framför den till henne!!

Fredagen började med poweryoga och efter frukost samlades de flesta för att gå de fem kilometrarna till Punta och Vali Lošinj. När vi väl hade tagit oss över ön kunde vi gå längs vattnet.

Framme blev det ett lättare meditationspass innan vi parkerade oss vid poolen eller havskanten. Jag hamnade vid poolen och njöt av dagen till fullo. I havet utanför oss hoppade delfiner som en extra krydda.

Vi blev kvar och åt middag i den gamla staden innan vi tog taxi tillbaka till vårt hotell i Mali Lošinj.

Det blev en tidig kväll och det var jätteskönt. Inte för att det blivit jättesent andra kvällar heller. Det går liksom inte att nattsudda om man ska upp och träna 7.30.

Dagen började med vattengympa och yoga i poolen. I och med att dagen sedan var tom ända fram till tre kunde vi sitta kvar och äta lång frukost innan vi landade vid havet med en god bok.

Det var lite skyat men väldigt skönt ändå och på kvällen så var vi alla lite lätt solbrända (läs röda).

Yoga i alla ära men eftermiddagens cirkelpass i buren var en höjdare och precis sån träning jag älskar. En jättekontrast till yogan men en skön sådan.

Efter en halvtimmes vila blev det sedan ett långt yogapass alldeles vid havskanten.

Taxin hämtade oss tio i sju så det blev lite lätt stress för att fixa sig inför middagen. Hotellet har något som heter Dine around. Det innebär att man kan byta ut middagen på hotellet till någon restaurang och igår blev det Diana som ligger en lite längre bit bort.

Där blev vi kvar tills personalen berättade att de hade ringt taxi åt oss och att den skulle komma om tio minuter. De ville visst stänga 😉

Nu snart poweryoga vid havet. Älskar’t.