Bubbel, löjrom och familj

Även den här veckan blev det fredag väldigt snabbt. Tycker inte att det var länge sedan sist. Egentligen skulle maken och jag gått på Båtmässan idag men det blev ändrade planer. Mor och mellandotter dök upp och det ville man ju inte missa.

Något jag kunde ha missat var dock HIT-passet på Friskis. Inte för att det var dåligt utan för att jag borde ha ätit mer inför det. När jag själv leder pass pratar jag alltid om hur viktigt det är att äta och dricka ordentlig, både inför och efter passet. Vi kan är säga så här, efter passet åt jag ordentligt men Sushi till lunch räckte inte riktigt energimässigt….

Väl hemma blev det bubbel och löjrom. Hur bra som helst som inledning på en familjehelg. Egentligen vilken helg som helst faktiskt.

20120203-233951.jpg

Den helstekta oxfilén satt sen riktigt bra!

Jag blir glad i själen när jag ser den varma relation mina barn har med sin mormor, sen kunde hon ju faktiskt åldersmässigt varit deras mamma också – faktiskt! Vilket utbyte de har med varandra, både irl och via telefon och nätet. Att alla värdesätter relationen råder det heller inget tvivel om.

Den här helgen har börjat riktigt bra!

I sicksack över vägen

Redan när jag körde ut från vårt område såg jag honom. Den äldre mannen i den gröna bilen. Han som nästan inte nådde upp att se över ratten. Det var det jag såg först och jag vet att jag redan då började ana vad jag skulle komma att se.

Mycket riktigt tog det honom en evighet att ta sig ut i korsningen. Det var krypkörning hela vägen och bara tur att det inte kom någon från höger i 70 knyck… Farbrorn lade sig sedan i 60 km/h och höll hastigheten exemplariskt. Något som dock inte var så exemplariskt var vinglandet kors och tvärs över vägen. En stunden farligt nära dikeskanten för att i nästa stund korsa mittlinjen. Han fortsatte sedan att hålla 60 även när hastighetsbegränsningen blev 50…

Jag är kluven. Både till att jag inte agerade och ringde polisen men också till hur länge man bör köra bil. Jag är fullt medveten om att just bilen kan vara det som gör att den äldre personen kommer ut och  kan ha ett socialt liv men, och ett stort MEN, när går gränsen till att det blir farligt för andra?

En jättesvår fråga…. Vem ska få ta det beslutet åt någon annan? Och när är det fel av mig som ser något sånt här att inte agera?

Dagen kunde blivit ännu mer snurrig

Linserna i fel ögon. Visserligen mina egna ögon men det blev fel på höger och vänster och med 0,5 i skillnad gör det skillnad. Lite snurrigt sådär blir det. Det har hänt att jag inte upptäckt det förrän ett lätt illamående à la åksjuka har infallit sig… Första tanken då är inte att jag har blandat ihop höger och vänster lins men nu har jag lärt mig kolla det först 🙂 Idag kom jag dock på det redan vid frukostbordet.

Sen glömde jag telefonen men även det kom jag på i tid för att kunna hämta den. Passerkortet till jobbet, det ligger dock kvar hemma…

Tänk om jag inte hade kommit på att skifta linserna – då kunde det ha blivit riktigt snurrigt idag.