Äldsta dottern är sjuk och mammahjärtat vill så gärna blåsa bort det sjuka. Det är lite svårt eftersom hon bor alldeles för långt bort. Istället får jag försöka att vara mamma på distans och ändå finnas där även om det känns som att det inte räcker.
Nu håller jag tummarna för att medicinen hjälper och att hennes feber och hosta försvinner snabbt.
Idag har varit en sån där dag när luften inomhus inte har räckt till. Visst har den egentligen räckt till men det har bara känts instängt. Vädret på utsidan borde inte ha inbjudit till en önskan om att gå ut i friska luften men ändå är det precis vad jag har längtat efter.
Så, efter jobbet och när maken och yngsta dotter åkte iväg på spinning, snörade jag på mig ett par sköna skor att promenera i och satte på selen på Sintra. En bit på väg hämtade vi sedan upp en kompis som nyligen flyttat till området och passade på att visa honom lite promenadvägar häromkring. Vi var ute i nästan en och en halv timma och det var precis vad jag behövde.
Nu, en god middag senare, ska det bli skönt att krypa ner i sängen. Den här vintertiden ställer allt till det lite fortfarande…
Jag ledde som vanligt mitt skivstångspass idag och som vanligt var det lika roligt och som vanligt spökade headsetet. Men, nu är jag van och det är bara att köra på. Passet var nästan fullt och det var bra drag.
Idag var både maken och dottern som bor hemma med så man kan nästan säga att det var familjejympa :-). Skönt var det i alla fall efteråt. Och pizzan vi gjorde hemma efteråt, och som vi var väl värda, smakade mycket gott. Rökt skinka, champinjoner, oliver och ruccola var en mycket bra kombo.
Fick tips om den här boken och kände att kanske… Gillar att den har dag för dag recept så det kan gå. Hm…
Gillar att man kan provläsa den på nätet. Åtminstone några sidor.
Idag har vi varit i Lysekil på kenneln som Sintra kommer ifrån. Det var Sintras först möte med sin mamma och mormor sedan den 6:e juni när vi hämtade henne. Även Sintras bror Rufus skulle vara där. Vi klarade bilresen utan att hon kräktes men handduken som vi hade lagt i botten på hundburern var genomblöt. Stackarn dreglar något oerhört när hon åker bil men förhoppningsvis går det över om ett tag.
Kl ett var det sagt att vi skulle var där så vi siktade på att ta färjan som skulle gå tjugo i. Nu var det så att vi var lite sent ute och dessutom var det rätt tomt i bensintanken så efter lite övervägande fram och tillbaka bestämde vi oss för att köra runt. Med facit i hand var det nog rätt beslut. Vi hade inte hunnit med färjan…
Framme på hos Barbro på Stjärndalens kennel var det idel glada miner, både på djur och människor. Hundarna lekte och busade i trädgården och yngsta dottern blev snabbt en favorit hos framförallt Sintras mormor Joy när hundarna insåg att det fanns godis i den lillmattens jackfickor.
Det märktes att både Sintra och Rufus visste vem deras mamma var. Hon platsade dem när det behövdes och båda backade då. Mormor Joy hade de inte alls lika stor respekt för. Morrade hon försökte de båda barnbarnen ännu mer bjuda in till lek och bus.
Det var en mycket rolig dag med både hundbus och god fika – tack Barbro. Sedan vi kom hem har Sintra mest sovit… Det tar på krafterna….
Och jösses vad Sintra är lik sin mamma Jess. Sintra har bara några fler fräknar i pannan…
