Jag börjar alltid dagen med en kopp kaffe så därför blev jag extra glad över den här maskinen som finns på hotellrummet. RIKTIGT kaffe! Inget pulverkaffe där alltså. Gott var det också.
Kanske ytterligare något att sätta upp på önskelistan till jul? Eller inte…
1993 lärde vi känna dem. De som nu även är yngsta dotterns gudföräldrar. Familjernas båda äldsta barn är födda samma år men sen blev det lite miss i synkningen och det skiljer ett och ett halvt år mellan våra yngsta. När vi lärde känna varandra bodde vi i samma område i Kallhäll. Därifrån flyttade vi till ett radhusområde och även de ställde sig i kö dit. I början av 1995 stod de först i kön till nästa lediga fyra eller femma….och det blev vår. Vi skulle flytta tillbaka till västkusten.
I snart tjugo år har vi kännt varandra och vi har massor av roliga minnen tillsammans. Fler blir det dessutom för varje år som går och kvällens middag hemma hos dem lägger vi till samma minnesbank. God mat och många skratt! Synd att vi bor så långt ifrån varandra numera. Det hade så klart varit roligt att träffas mycket oftare. Men, nya planer smiddes under kvällen och det ska inte dröja allt för länge innan vi ses igen. Jag säger bara – Thomas Ledin….
Gamla Stan var det självklara målet när vi gick från hotellet. Vi har egentligen inga planer så vi strosade runt ett tag och insöp atmosfären. Kul var att vi hamnade mitt i vaktavlösningen på slottet. Försvarets musikcenter spelade och marscherade. Jag har inget minne av att jag har sett det tidigare så det var riktigt roligt. Även tjejerna uppskattade det tror jag.
Plötsligt var vi vid Livrustkammaren så där fick det bli ett besök. Tänk vad kulturella vi är och det tillsammans med två 16-åringar.
Nu får vi nog försöka ta tag i lite shopping också tror jag…Så vi tar oss längre in mot city och då vägen förbi Riksdagshuset så klart.
Nej då! De skulle inte ta något ur minibaren. Det lovade de, yngsta dottern och hennes kompis. Däremot kunde de inte låta blir att undersöka den. Under flaskorna hittade de knappar och de var ju självklart tvungna att ”klicka” på dem. Först efter en stund kommer de på att det staten lappen minibaren med något om att den var helautomatisk… Hoppsan!
Maken fick ringa ner till receptionen och mycket riktigt hade det blivit en och annan debitering. De är nu bortplockade och tjejerna kommer att sluta leka med minibaren 🙂
De vet nu också att det kommer många isbitar i ismaskinen, inte bara en…
Efter en god natts sömn var det dags för hotellfrukosten. Måste säga att den var något av det mesta jag sett på länge. Fräsch och fin och med stort utbud. Vad man sedan väljer som frukost är ju lite olika från person till person men mätta blev vi och då har vi inte testat allt än. Det får vi ta imorgon.
en lisa i livet 