Läser på NYHETERsto.se att man sett varg i området mellan Stenungsund och Ucklum. Är lite kluven till det. Tycker att det är häftigt på ett sätt och läskigt på ett annat. Häftigt eftersom de ändå hör hemma i miljön och läskigt eftersom det känns som om de kommer lite för nära… Sintra…
Vargen på bilden har inget med händelsen att göra utan bor på Kolmården (eller gjorde iallafall när vi var där sommaren 2000).
På fredag är det dags. Då åker maken och jag, tillsammans med yngsta dottern och hennes kompis, till huvudstaden för en mysig weekend utan några måsten. Inte ens bädda sängen måste vi, eller duka av efter frukosten.
Frukosten ja. Två härliga hotellfrukostar blir det och jag har hört rykten om att den är kanonfin på Hilton Slussen där vi ska bo.
Sen finns det två saker som är planerade. Den första är att vi ska träffa våra vänner (och yngsta dotterns gudföräldrar) som bor i Järfälla. Senast vi träffades var i januari och det är lite för länge sedan nu. Jag ser verkligen fram emot att äta middag med dem på lördag.
Det andra är att vi ska till Vasamuséet. Yngsta dottern har inte varit där och jag tycker nog att man ska ha sett det. Kanske blir det fler muséer men det kan tonåringarna få bestämma vid frukosten på lördagen eller söndagen. Vi tar det som det kommer helt enkelt.
Mysigt ska det bli!
Sintra – hon ska få åka till Trollhättan och bo hos mellandottern. Vilket äventyr det kommer att bli – för dem båda 🙂
Att jag inte dog…
På promenad hem från en trevlig middag hos våra vänner insåg plötsligt maken och jag att det gick två rådjur strax till höger om oss. De var väl sådär en 40 meter bort ungefär. Vi tittade på varandra och tänkte nog samma sak, Undra hur Sintra kommer att reagera på det här? Hon hade ju redan skällt ut ett par papperskorgar och en behållare med sand längs vägen. Tänk om hon skulle bli skogstokig och tokskälla, klockan var ju ändå rätt sent och vi var mitt i ett villaområde. Eller tänk om hon skulle krångla sig ur selen och sätta efter dem i flygande fläng…
Vi hade inte behövt bekymra oss. Hon var så fullkomligt upptagen med att promenera rakt fram, med nosen i marken och var helt uppslukad av dofterna där. Rådjuren noterade hon inte ens. Någon jakthund blir hon nog inte.
Det blir nog inte den här hunden heller…
Den här är lika rolig varje gång, dessutom påstås den vara sann…
Båten står på land och maken jobbar för att den ska vara helt klar inför vintern med benäget bistånd av snälla vänner. Yngsta dottern och jag håller ställningarna hemma med hund, städning och tvätt. Precis så moderna är vi i vår familj. 🙂 Imorgon hoppas vi att vi ska ha full koll på läget och att vintern kan komma.
För att vintern ska kunna komma måste vi ju självklart även fira av sommaren. För tredje året i rad gjorde vi det hos goda vänner och det vid en kronärtskocksmiddag. Som vanligt blev det en trevlig kväll med många goda skratt.
Bring on winter!
Vi hade med oss Sintra och det gick hur bra som helst. Hon skötte sig exemplariskt och vi fick dessutom en härlig promenad både på dit- och hemvägen tack vare henne. Vi hade säkert tagit bilen/taxi som vi brukar annars.
Vilken härlig sommaravslutning det blev.
en lisa i livet 