Funderar

Vi har anmält oss till eskadersegling till Läsö under Kristihimmelsfärdshelgen. Äldsta dottern kommer hem till vårt tomma hus på torsdag och vi kommer sedan hem på måndag.

Tänka, tänka…

Funderar på om det är bättre att vi håller oss längs Bohuskusten så att hon kan ansluta? Kanske styra stäven mot Väderöarna istället med ganska stor del av familjen? Kanske dyker mellandotter också upp…

Så får det nog bli 🙂

En trappa och jag

På min arbetsplats jobbar jag på tredje våningen och jag tar aldrig hissen. Inte heller idag. Uppför trapporna gick rätt bra och jag tänkte inte så mycket på att jag även skulle behöva gå nedåt i trappan flera gånger under dagen. Tills jag stod där. På översta trappsteget. Jag insåg att jag var tvungen att ta klivet. Första klivet ner och sedan fortsätta med resten också… Jag tvekade faktiskt, på riktigt alltså. Det gjorde ont. Träningsvärken i benen var massiv men ändå var jag tvungen. De första stegen var värst, sen funkade det bättre. Tills nästa gång jag skulle gå nerför trappan igen.

Och jag som egentligen gillar träningsvärk… åtminstone lite.

Trappan på bilden är fö en illusion. Den kallas för Schröders trappa. Titta på bilden ett tag och se vad som händer. :-)Det gör inte ont i alla fall.

 

Nu är vi hundägare!

Nu är hon vår. Stjärndalens Gunnekulla har blivit vår alldeles egen Sintra. Vi har ett nytt spännande äventyr framför oss och massor att lära och det känns både spännande och läskigt på samma gång. Men – har vi klarat tre döttrar tidigare ska väl en liten söt valp inte vara någon match? Eller tänker jag fel nu? 🙂

 

Mör, nöjd och lite nervös

Efter två intensiva kursdagar på Friskis kastas jag nu ut till vargarna. Lite så känns det faktiskt. Hur ska jag kunna få till det där braiga passet som motionärerna förväntar sig? Kommer jag att hitta rätt musik och rätt övningar? Dessutom i rätt ordning och med tydliga och instruktiva peppande instruktioner. Och kommer jag att hinna ha passet klart innan jag går på semester? Det funkar ju inte att fixa med passet på båter. Eller gör det det kanske?

Mör i kroppen är jag också. Riktigt mör. Nästan på gränsen till ledbruten. Fick ett sent tips om ipren men det har jag ingen med mig… Misstänker nog att det kommer kännas ännu mer imorgon. Konstigt att jag ändå tycker att det är lite gott med träningsvärk. Det känns som att man faktiskt jobbat på ordentligt då :-).

Nu hem och leta musik till passet. Kommer nog ta yngsta dottern till hjälp. Lite variation skadar inte. Men – inget pass skulle vara komplett utan en Robbie Williams låt. Frågan är bara vilken som passar i ett skivstångspass…

Tips mottages tacksamt. På alla möjliga olika bra låtar…