Nej – inte en kopp kaffe!

Vi har en kaffemaskin hemma och den används flitigt. Två koppar brukar det bli på morgonen. Det man måste komma ihåg (läs – det jag har svårt att komma ihåg) är att stänga av den innan jag åker till jobbet. Inte svårt alls, det är bara att trycka på en knapp. Rätt knapp… Inte den i mitten. Den till vänster ska det vara. Trycker man på den i mitten mals det bönor och bryggs det en NY kopp kaffe. Det vill man inte när man står med jackan på sig,  nycklarna i handen och ena benet på väg ut genom ytterdörren.

Panik – och paniken består främst av att jag då måste hitta något för det nybryggda kaffet att hamna i. Paniken är så total (konstigt?) att jag inte ens tänker på att öppna skåpet ovanför kaffemaskinen där alla muggar står. Nej, istället rusar jag runt i köket för att hitta något lämpligt. Som en yr höna ungefär.

Vad är det värsta som kan hända om jag bara låter bli? Att droppbrickan under går full? Men det är ju inte direkt något stort problem – eller?

Torsdagsväntan

Varje torsdag blir valparna en vecka äldre och varje torsdag vet jag att Barbro på kenneln lägger ut nya bilder och lite text om veckan som gått. Varje torsdag kollar jag hemsidan ofta, ofta, ofta…

Hon var nog lite sen igår för det fanns inga nya bilder när jag gick och lade mig igår. Däremot gjorde det det när jag kollade imorse. Nya fina söta bilder…

Vår valp längst till höger (bilden lånad från Kennelns hemsida)

Nu längtar jag till på söndag när vi ska dit igen och sedan till på torsdag när det kommer nya bilder och sedan…

Dagar att fira

Hur mycket ska man egentligen fira när man väl har en bröllopsdag som man kan fira stort? Jag vill fira alla dagar. Dagen vi träffades (17 maj), när vi blev tillsammans (11 september), vår förlovningsdag (12 maj) och så klart vår bröllopsdag (22 juni).

Idag har maken och jag varit förlovade i 22 år! Självklart ska den firas. I år får vi fira på varsitt håll eller en annan dag eftersom maken är bortrest i tjänsten men dagen är ändå viktig att uppmärksamma. För mig. 22 år! Det är häftigt.

Älskar dig maken!

Det här med att läsa instruktionsboken

Jag brukar inte lägga tid på att läsa instruktionsböcker. Det mesta brukar ge sig. Den här gången gör jag dock ett undantag. Jag vill verkligen använda min födelsedagspresent full ut och då vet jag att det krävs lite mer än bara ”trial & error”.

Hittills har jag mest experimenterat. Lyckades dock inte alls med att filma så det blir gör om gör rätt nästa gång 🙂 och då kommer jag att  ha läst på om hur man gör.

Stökigt värre – eller?

Yngsta dottern och jag skulle städa idag, och röja, och tvätta och…. Då dök grannen upp med en födelsedagspresent. Jag hade hunnit röja lite men det värsta är helt klart kvar :-). Istället för att fortsätta städa fikade vi och fick en trevlig pratstund. Jag råkade nog nämna att vi höll på att städa lite (som ett sätt att ursäkta att det såg ut som det gjorde) och då började hon skratta. Hon menade på att om det här var stökigt så vill hon ha det så fint hemma… (?)

Lite gott var det att höra det och jag tvingade mig själv att se på hemmet med hennes ögon. Eller egentligen med samma ögon som jag skulle ha använt hemma hos någon annan. För visst är det så att jag ställer högre krav på mitt eget hem och är extremt kritisk. Hade det sett ut som hos mig hemma hos någon annan hade jag inte reagerat eller tyckt att det var stökigt men när det gör det hemma hos mig, ja då ska det städas… Men det är klart, dammsuga skulle jag behöva göra.

Laga middag hann vi inte heller. Det fick bli Donken och städningen, i den mån den behövs, gör vi i morgon istället och röjer bara klart idag. Då ska vi även hinna handla.

Vad skönt att hon kom förbi 🙂