Mitten på mars och dags för lite båtjobb och idag tog vi presenning och täckställning.
Äntligen går vi mot sjösättning. Kanske redan påskveckan.
Kategori: en lisa i livet
Vägen till vårt nya kök – del 16
Idag kom det. Köket.
Och till makens stora förtret stod mitt namn på alls kartonger. Inte efternamnet utan förnamnet. På alla 🙂
Köket inte bara kom, mycket av det kom på plats också och helt plötsligt börjar man kunna ana hur det kommer att bli.
Nu är det på riktigt och spännande är bara förnamnet.
Nu har jag flyttat
Funderingen har funnits där ett tag och igår gjorde jag slag i saken. Det var en hel del att packa ihop och jag vet att jag tänkte att det nu blir mer plats för maken och hans grejer.
Snabbt gick det när jag väl fick burit upp allt för trappan, ingen bottenvåning här inte…
Flera gångar fick jag höra att jag skulle bli saknad men så långt bort har jag ju inte flyttat.
Vi snackar från badrummet på nedervåningen till badrummet på övervåningen. Inget annat 🙂
Med alla döttrar utflugna och ett badrum på 14 kvm med dubbla handfat, dusch och badkar ståendes tomt på övervåningen kändes det onödigt att inte använda det mer än när vi har övernattande gäster.
Men maken vidhåller att ha kommer sakna mig så jag har lovat att ha kvar tandborsten nere i ”hans” badrum.
Och helgerna går
Det är damm överallt. Det är rörigt överallt. Det är två veckor kvar.
En lördag hemma i kaoset kändes inte lockande så istället tackade vi ja till inbjudningar och lämnade hemmet direkt efter frukost. Norrut körde vi. Först till Fitterbittan och sedan till svärfar.
På vägen passade vi på att köpa målarfärg till köket och kanske råkade det även lite hastigt bli en lampa att hänga över köksön.
Sen körde vi till Torpet mitt ute i ingenstans där vägen tar slut och lät hundarna lära känna varandra. Det gick bra. Mer än bra och de lekte en bra stund innan vi gick inomhus.
Jo, Philip var rätt säker på att det fanns ekorrar där också.
Inte en enda såg jag, däremot fanns det andra spännande ”djur”.
På väg in genom ytterdörren hälsade Philip, nos mot nos, på husets katt och så var det bra med det. Mycket konstigt tyckte jag eftersom det är ett helt annat liv på honom i vårt område. Kattjägare är vad han är så att bara hälsa och sedan släppa var mycket underligt. En halvtimme senare var ordningen återställd och Philip klättrade på allt han hittade för att komma upp till katten som låg på översta hyllan i klätterställningen.
Sen pratades det kameror, tomtelögner, grå färg och traktorer (Minst om traktorer faktiskt) innan vi åkte vidare.
Hem kom vi inte förrän sent och vi har nu alla kraschat i soffan. En tredjedel av tiden med köksksos är över och somliga av oss firar med popcorn och andra med en kudde under huvudet.
Fanny & Flink
För åttonde gången (möjligen nionde) har jag vunnit en tavla i konstlotteriet på jobbet. Oavsett om jag för välja tidigt eller sent brukar någon av de tavlor jag gillar finnas kvar. Kanske har jag dålig smak men huvudsaken är väl ändå att jag är nöjd.
Jag brukar be maken om smakråd och det slutar inte alltid väl. Oftast har vi olika smak men den här gången gillade vi samma tavla båda två.
Tavlan heter Fanny & Flink och är målade av konstnären Kimmo Hakonen.
Nu bor den hemma hos oss och den kommer nog att få en hedersplats när väl köket är klart.
Nej – fråga mig inte vad det gula är 🙂
en lisa i livet 