Övningskörning

Mellandottern fyller snart 18 och håller på och övningskör. Den sista tiden har det inte blivit så mycket av den varan på grund av vädret. Men så idag…  Äntligen!

Vi kom 15 meter, sen hoppade övningskörningsskylten loss. Ett omen kanske?

Omstart!

Det gick jättebra! Vi körde ut via Munkeröd till gamla E6’an och hela vägen upp till Ljunskile. Där uppstod lite olika åsikter om var vi skulle (eller snarare inte skulle) vända för att köra tillbaka mot Stenungsund. Eftersom mellandottern satt vid ratten gjorde vi som hon ville och fick oss på så sätt en liten sightseeingtur i Ljungskile. 🙂

Eftersom hon bestämt en gång tyckte jag bara att det var rättvist om jag jag också fick bestämma en gång så jag bestämde att vi skulle köra till Wallhamn och kolla till båten. Nu dök en sida upp hos dottern som jag kände igen från mig själv. Den där sidan där jag på förhand ville veta exakt vad som skulle kunna hända och hur jag då skulle göra för situation a, b, c och evetnuellt även situation d (hm – måste nog jobba på den). Vi skulle nämligen köra igenom tre rondeller, byta fil en gång och även komma till en korsning med ljussignaler. Pedagogisk som jag är hör jag hur jag säger att vi tar det när och om situationen uppstår.

Behöver jag säga att hon klarade det strålande? Även hon kommer att ta körkort utan några som helst problem – det är jag säker på. Dessutom kommer hon ha fått massor av vana vid vintervägkörning. Hur många ungdomar på Västkusten får det?

Är det fredag eller lördag?

Mellandottern och jag packade in oss i bilen och drog till Båtmässan vid lunchtid på fredagen. Det kändes lite konstigt och nästan som lördag…

Hade som mål att köpa nya seglarbrallor på mässan. Mässpriser ni vet… Hade tre märken jag tänkte titta lite extra på. Helly Hansen. Musto och Gill. Henri Lloyd har jag gett upp – deras modeller passar inte mig. Jag åkte dock från mässan utan att ha köpt några. Det var i och för sig väldigt nära att jag köpte ett par Musto men jag är lite osäker på deras BR1 tyg… Vad är det för något egentligen. Får kolla upp det. Uppenbarligen har de mässpriser fram till den 20:e…

Mycket båtar var det och som vanligt mest motorbåtar. Träffade en gammal klasskompis från högstadiet. Han var jätteglad – de hade precis sålt en båt… De hade till och med sålt flera under mässan och de var helnöjda. En jätteskillnad från förra året.

Bland segelbåtarna hade jag siktet inställt på Najad 355:an. Den gillar jag skarpt. Tittade även in i Maxi 1060 men den gillade jag inte. Inte heller gillade jag First 35:an. Välkommen in i bokyllan Billy från Ikea var känslan jag fick. Nej då var Arcona 340 mycket bättre. Den skulle jag definitivt kunna tänka mig. Även om kompisen (från kompisbåten Anlinde) sade att den var för liten… Vi skulle ha en Arcona 370 tyckte han. Vad säger du maken – ska vi slå till?

Helt oplanerat slutade kvällen med att kompisarna på Alinde blev kvar hos oss och åt improviserad middag. Tycker själv att den blev jättebra. Fetaostkyckling med pasta och en god sallad till. Dessutom fick jag anledning att öppna en flaska vin. Det gör jag inte ensam när maken är ute och reser.

En perfekt avslutning på en perfekt dag – som har kännts som en lördag.

Prästkrage

Äldsta dottern ringde och berättade att hon varit på möte med stiftsadjunkten i Uppsala idag. Hon blev där godkänd till antagningskonferensen. Om hon ville kunde hon vara med på konferensen redan i höst. Hon valde dock att skjuta upp det till nästa höst eftersom alla papper skulle vara inne på måndag annars och det var mycket som skulle fixas. Istället väljer hon att prioritera sin tenta. Klok tjej det där…

Det här att hon blivit godkänd är jätteroligt och bra, så mycket förstår jag. Måste nog bara läsa på mer om vad det innebär…

Godkänt!

Har den senaste tiden tränat procent med yngtsta dottern inför hennes matteprov idag. Hon har fått räkna, räkna om och räkna ännu mer. Övningspappret från skolan har hon fått räkna om många gånger och jag har även gjort egna tal till henne.

Idag var det dags och jag har hållit tummarna hela förmiddagen. Vid lunchtid kom så sms:et.

Jag blev godkänd!

Behöver jag säga att jag är stolt! Bara aningen mer stolt än över att hon återigen blivit pratig på lektionerna. Ett kvitto på att biverkningarna från den förra medicinen är borta. 🙂 (Allt är relativt)