Idag firar vi 19-årig (!) bröllopdag. Ändå känns det som igår, den där midsommaraftonen i Strömstad kyrka. Jag var 19 och maken hade fyllt 27. Många ojjade sig och tyckte nog att framförallt jag var för ung.
För fyra år sedan, när vi firade 15-årig bröllopsdag, förnyade vi våra äktenskapslöften. Något som mottogs på lite olika sätt bland människor omkring oss. Vissa trodde att vi hade haft problem, andra undrade vad det skulle vara bra för men många tyckte att det var jättefint. Och det var det också. Vackert och speciellt eftersom vi fick fira med våra döttrar som kunde vara delaktiga genom sång och musik, och fint också eftersom jag älskar min man djupare och mer innerligt efter allt vi gått igenom. Mest roliga men även en del som definitivt varit lättare att hantera med honom vid min sida.
Nästa år firar vi att vi varit gifta i 20 år. Redan 19 år tycker jag är häftigt men 20 år – det måste bara vara vuxenpoäng på det!
Jag älskar dig maken!
Idag fyller yngsta dottern 14 år. Hon är inte liten längre, även om hon alltid kommer att vara min bebis (och hata mig för det). Jag menar inte bebis som en liten hjälplös varelse utan mer att hon är mitt yngsta barn. Men minst är hon inte i syskonskaran. Hon har precis vuxit om äldsta storasystern med en centimeter och är nu över en decimeter längre än jag.
Idag hurrar vi lite extra för fina yngsta dottern och hoppas att hon får en kanondag!
