Vi följde dem till bussen. Bussen som skulle ta dem till Fredrikshamn för vidare färd mot Göteborg. Det blir tomt i båten nu.
Två fulla ryggor, två plastkassar mat och en ostbutik senare kom vi tillbaka till hamnen lagom för att se den officiella invigningen av Sæby havnefest.
Vid 22 dök de upp. Indiscretion med besättning.
Nu på morgonen fick vi roddat om våra båda båtar till platser längst in i hamnen istället och dagens utmaning för mig blev att backa hela vägen och göra en baklänges tilläggning. Givetvis gick det hur bra som helst :-). Först hann jag dock med en joggingtur längs den vackra strandpromenaden här i Sæby.
Rufus husse och matte ringde i morse. De undrade om hundarna kunde leka en stund och det var klart att de kunde.
Medan vi fikade på altanen busade hundarna som vanligt. Idag hade de lite tävling om Sintras nya boll. Vi kastade och hundarna kappades om vem som kunde ta den först… Det blev nog oavgjort men Sintra vann helt klart flygduellen.
Vi spelade spel igår. ”Med andra ord” heter det och är hysteriskt roligt. Måste säga att jag har lite träningsvärk både i magen och i kinderna idag. Jösses vad vi skrattade…
Numera vet vi att motsatsen till minidvärg är maxidvärg… och att en sån som är bra till tomatsås är en… vitlökspress…
Spelet åker definitivt med ut i båten…
När vi för ett år sedan hämta vår valp Sintra i Lysekil begåvades vi samtidigt med en ny släkt. Hundsläkten. För så måste det väl ändå vara?
Sintras kullbror hamnade i Stora Höga och våra familjer lärde känna varandra. Sintra och Rufus var bästisar redan i valplådan och det har fortsatt.
Även med oss människor klickade det och vi har fortsatt att umgås. Vi gör utflykter, tränar tillsammans och har alltid roligt när vi ses. Dessutom är hundarna fortfarande de bästa av vänner.
Att bli hundägare har visat sig ha många dimensioner och en av dem för oss är alla nya människor vi träffar och lär känna. Att även då få en ny ”släkt” är lite grädde på moset så att säga.
en lisa i livet 