Nähä – inte…

Hade sett fram emot helgen länge. Jag liksom väntade på att inte få sova länge varken lördag eller söndag, att ha leksaker högt och lågt och att behöva passa mattider. Lillebror med familj skulle komma och hälsa på.

Vem behöver  sovmorgon när en sömnvarm brordotter kan tänka sig att krypa ner bredvid mig i sängen och titta på barntv på morgonen när hon vaknar? Och vem vill inte att maten ska vara klar på bestämda tider när man får ha nära och kära som vill ha det så runt bordet? Tänk vad flexibel man kan vara 🙂

Så kom sms’et. Den minsta brorsdottern var magsjuk och de kunde inte komma. Stackars henne! Jag hoppas att de andra klarar sig och att hon kryar på sig snabbt.  Elaka baciller det där! Vi får fylla helgen med annat – och längta efter en annan helg.

Längta är bra – tur att vi träffade dem för två helger sedan….

Årets glöggpremiär

image

image

Så var den avklarad. Årets glöggpremiär. Det är alltid lika intressant att få reda på när rätt tillfälle var för det går inte direkt att planera. Det bara blir.

Vi träffade våra vänner på en parkeringsplats under Älvsborgsbron för en promenad längs södra älvstranden. Regnet hängde i luften men det var först sista biten som det började regna. Vi hukade under ett tak vid Röda Sten och den medhavda glöggen satt som en smäck. Tänk att man hinner glömma hur gott det är mellan gångerna. Den och pepparkakorna var ett klockrent val.

Nu är frågan – kommer vi kunna vänta till första advent på nästa glögg?

Änglar – visst finns de

Äldsta dottern fick en ljuskedja i fredags. Den består av änglar och hon hängde den i köket över gardinstången istället för gardin. Medan vi hängde upp den kom jag att tänka på en sång jag brukade sjunga som barn och som jag förknippar med en speciell person. Den får mig att tänka på lyckliga minnen från barn- och ungdomstiden som jag vårdar och värdesätter högt.

Glöm inte bort att änglarna finns

Att de är här för att se hur vi har det

Att de kan hjälpa oss fast de inte syns

Glöm inte bort att änglarna finns

Hipp hipp hurra!

Idag fyller min guddotter 3 år och nu är hon en stor tjej. När jag ringde och sjöng för henne började hon gapskratta och det har hon inte gjort tidigare. Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det. Hon blev nog så glad så att hon började skratta. Ja – så var det nog 🙂

Tyvärr kan jag inte vara med och fira henne idag men i söndags hälsade vi på och då fick hon sin present. Självklart blev det en prinsessklänning till prinsessan! Längtar efter henne och hennes familj men vi ses ju snart igen.

Kram och grattis tjejen, från faster Isa!