Redan i början på veckan började vi leka med tanken. Var det inte så att vi faktiskt redan började känna oss semesternöjda? Med det väder som varit, med allt vi hittat på, alla nära och kära som varit med eller som vi träffat och nya vänner som kommit till.
Fem veckor är vad som brukar behövas för att vi ska få till allt det där i vanliga fall OCH dessutom få en dos med fint väder. Nu kände vi att vi redan hade fått allt det där och toppat det med 25-gradigt vatten. Det kan liksom inte bli mycket bättre.
Så, nu sitter jag o sittbrunnen och känner mig lite tom. Sådär som man kan göra när något är på väg att ta slut. Samtidigt är jag väldigt glad. Konstigt känns det…
Imorgon sover jag i min säng hemma igen….
en lisa i livet 