En vanlig dag efter jobbet kan man:
Klockan är halv elva (22.39) och dottern ber mig komma in på hennes rum. Hon tänker sig att möblera om lite och vill bolla med mig. Jag tycker att det låter bra men föreslår att hon ju kan vänta till imorgon.
Ja, fast nej – säger hon och börjar släpa möbler. Precis som jag skulle ha gjort och har gjort många gånger. Stackars maken brukar sucka, skaka på huvudet och gå och lägga sig när jag drar igång med sådant strax före midnatt.
Nu gör dottern samma sak.
Kan det vara så att hon brås på mig?
Förra året reklamerade vi Sintras hundflytväst. Den där lysegula färgen hade liksom bleknat duktigt. Vi fick en ny flytväst från leverantören och skickade in den blekta så att de skulle kunna undersöka vad som hade hänt. Det hade aldrig hänt förut nämligen.
I år har exakt samma sak hänt med den nya västen och maken skickar ett mail till den kontakt vi hade för ett år sedan. Svaret han får är lite lustigt.
Om du skickar in västen ska vi undersöka vad det beror på. Att en flytväst bleks har vi aldrig råkat ut för tidigare.
Yeah right!
Jag kan ha ställt till det lite. Aningen eller jättemycket, det återstår att se.
Det handlade om att jag skulle få plats med ytterligare en servis i köksskåpen. Maken undrade lite försynt om det inte var någon annan servis som skulle rensas bort/ställas undan men så var det ju inte. Eftersom jag inte vågade lita på att ett 80 cm brett överskåp skulle hålla (det håller säkert för massor mer än jag tror) fick jag för mig att göra en rockad med två 60-skåp.
Nu finns inget där det fanns förut. Till och med kaffemaskinen flyttade jag på, något jag blev varse när jag stod framför en tom bänk med en tom mugg i morse. Maken log inte helt tyst…
Jag har nog stället till det. Aningen men troligen jättemycket!
Det blir bra men det var bra förut också…
Så brukar har säga, maken, när jag har fått för mig att ändra på något. Ja, inget drastiskt såklart men tillräckligt för att det ska stilla mitt behov av förändring. Det kan vara en ommöblering, ny färg i ett rum eller annat som inte tar allt för lång tid att genomföra.
Det blir bra men det var bra förut också…
Så sade jag till maken när han plötsligt ställde till med lite gummibåts- och motorskifte. Mindre gummibåt med nyare och lättare motor.
Han fnös lite, men log nog inombords. Är rätt säker på att han fattade piken.
Nämnde jag förresten att vi ska tapetsera om köket? 🙂
en lisa i livet 