Det finns olika typer av koppel

Vi träffade en av makens fd kollegor på bryggan i Ängeviken igår. Han och hans familj hade kräftskiva tillsammans med vänner i blåsten men inte var det några sura miner för det. Vi bjöds på lite dricka och en trevlig pratstund.

Deras vänner visade sig ha hund. En Havanes som plötsligt dök upp i hamnen tillsammans med sina lillmattar. Lillmattarna hade inte hittat hundens koppel men hade kommit på en fiffig lösning. De hade kopplat ihop ett gäng nyckelband för att ha som koppel. Kan säga att det hade INTE funkat med vår draghund. Ibland är jag tom orolig att hon ska dra av flexikopplet…

En strumpa senare är vi iväg

Man skulle kunna säga att det var helt planenligt för efter frukost idag kom strumpan som Sintra svalt upp. Ett till två dygn var det besked veterinären hade gett när det hände så det stämde väldigt väl.

Samtidigt som vi lade loss sprack det upp och därefter har det blivit bättre och bättre. Nu styr vi mot solen (nästan) och räknar med att vara framme på Läsö vid tiotiden ikväll.

20120708-174400.jpg

I väntan på en strumpa

Rufus husse och matte ringde i morse. De undrade om hundarna kunde leka en stund och det var klart att de kunde.

Medan vi fikade på altanen busade hundarna som vanligt. Idag hade de lite tävling om Sintras nya boll. Vi kastade och hundarna kappades om vem som kunde ta den först… Det blev nog oavgjort men Sintra vann helt klart flygduellen.

 

Nä, man ska inte svälja en strumpa

Kanske borde vi ha insett att det skulle hända men ändå blev vi tagna på sängen. Visst har Sintra varit en liten strumptjuv men hon har aldrig visat minsta tendens att tugga i sig dem. Istället har hon gömt dem eller velat att vi ska jaga henne. Aldrig har hon ätit upp någon. Förrän ikväll.

Stor oro (såklart) och ett samtal till veterinär. Nu har lilla vovven fått praffinolja och vi hoppas att den lilla strumpan tar sig igenom systemet utan att fastna. Gör den det blir det definitivt besvärligare…. Men det var en liten kort ankelstrumpa så vi hoppas på det bästa.

Fick förresten reda på att Sintras syster Ester ätit många strumpor under sitt första år. Fler än båda händernas fingrar. Kanske är det ett släktdrag?! 🙂

Semesterseglingen är tillsvidare framskjuten tills strumpan är ett minne blott och imorgon ska huset strumpsäkras.