När jag var ute med Sintra sent igår kväll hade det frusit på. Marken riktigt gnistrade av frosten och jag kom på mig själv med att hoppas att det skulle hålla i sig. Kylan alltså. Ändå visste jag att det skulle komma både regn, vind och plusgrader under natten. Mycket riktigt vaknade jag sedan av att det ven ordentligt runt huset – igen… Det blev till att tända massor med levande ljus och mysa ordentligt.
Annat var det när vi tog en promenad med Sintra på Galtarö igår eftermiddag. Då sken solen och det var klar och kall luft. Det märks att även Sintra börjar tycka att det är kallt i vattnet nu och det var bara tassarna hon doppade. Att hon skulle bli terränggående visste vi och det är riktigt roligt att se hur hon tar sig fram nästa överallt. Slånbärsbuskarna gillar hon dock inte. Dem tar hon en omväg runt, och jag förstår henne. Taggiga och lömska är de.
Det var ett härligt ljus medan vi var ute så självklart passade jag på att fotografera lite. Något av en utmaning är det att fånga Sintra på bild. Hon är inte direkt lättregisserad 🙂
en lisa i livet 