Kategori: Hundliv

Philip och hans retsticka till lillasyster

Publicerat den av en lisa i livet1 kommentar

Philip börjar landa i att bo hos oss och har gått från att vara artig gäst till att tigga vid bordet, hoppa upp på oss när vi kommer och hämta skor när han blir glad. Gnista är fortsatt lycklig som en lärka över sin nya ”storebror”. Visst, de har sina duster men han tar uppfostringsansvaret på allvar och på ett mycket bra sätt. Det mullras och sägs ifrån och hon svarar med att krypa och fjäska. Två hundar som kan sitt hundspråk.

Som igår. Gnista försökte busa med honom och kastade leksaker till och på honom för att han skulle reagera. Han ”pratade” istället med sin nya husse och stod på bakbenen med tassarna på hans bröst. Då såg Gnista chansen, Philips svans var liksom i lagom höjd för att bita i, och hon tog chansen. Vi som var där visste vad som skulle hända och undrade lite över hur hon tänkte och OM hon överhuvudtaget tänkte.

Ungefär samtidigt som hon bet till vred Philip på hela kroppen och sade ifrån ordentligt (på helt rätt sätt) och lagom ljudligt. Gnista visste inte hur snabbt hon skulle slänga sig ner på golvet med blottad strupe och ägnade sedan minst fem minuter åt att åla på golvet runt honom, fortfarande med blottad strupe, och försöka slicka honom i mungiporna. Vi snackar fjäsk på hög nivå.

Jag fnissar fortfarande… och tänker att det var en himla tur att Philip flyttade hem till oss och att Gnista fick just honom som storebror.

11934673_547973308684794_277137232_n

Vi båttränar

Publicerat den av en lisa i livet1 kommentar

Redan på fredagen åkt vi till båten med Philip. Det gäller att passa på att båtträna honom lite innan årets båtsäsong är över. 

Just den här helgen har det blivit bryggsegling, även om vi troligtvis tar n liten tur för motor i eftermiddag. Det känns som att det är nästa steg nu. Han börjar röra sig rätt obehindrat på båten och har hittat sätt att ta sig upp och ner på olika ställen trots att det är halkigt. Trappan upp från ruffen tar han helt och hållet själv nu. 

   
    
   
Och så har han gjort den andra akterkabinen till sin. Där sover han på natten. Tur att vi har tre kabiner i båten. 😜

Positivt och roligt 

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

För att ”bonda” med Philip anmälde jag oss till en kurs i vardagslydnad. Det där med att coachas lite extra i kontakt känner jag är en mycket viktig pusselbit för att det här ska bli bra på alla sätt. Ja, och så är det det här med koppelpromenader i kombination med rasen Welsh springer spaniel. 

Och oj vad bra det gick. Philip är verkligen jätteduktig. Både med kontakten och med koppelpromenerandet. Trots 10 andra hundar och en älg (!) i skogen gick han mer eller mindre exemplariskt efter att vi alla hade fått lite råd och tips. Att han överhuvud taget orkade sin mat när vi kom hem ät nästan en gåta, så mycket godis som han belönades med. 

Nu är frågan vem som är tröttast? Han eller jag…

Vi lär känna varandra

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Men oj så lycklig Gnista är över att Philip har flyttat hem till oss. Hon ler och skuttar omkring honom hela tiden. Vi är också glada så klart.

Gårdagen var väldigt mycket en ”lärakänna-dag” för oss alla och det märktes även på Gnista. Hon fjäskade och kastade leksaker på honom. Ibland ville han leka och ibland var han tydlig med att han inte ville det. Den pinne som hon hade tagit fram åt honom och också tuggat lite på ville han tex ha i fred när han väl kom på att ta den och när han sov i soffan ville han inte bli störd och mullrade lite. Då backade hon och tittade bedjande på honom med stora ledsna ögon. De håller på och sätter sina spelregler och det är intressant och roligt att se att de är så duktiga på det båda två.

 
Philip är nog klar med att ha undersökt tomten och Gnistas guidning verkar ha uppskattats. De har varit precis överallt. I buskarna i slänten, längs med hela häcken/staketet, vid björken och på framsidan. Då och då lyckades Gnista leka igång honom och de rusade kors och tvärs genom trädgården så grenar och löv flög. Jag satt på altanen och log från öra till öra.

   
 Det blev en biltur till hundaffären också och Philip fick ett sprillans nytt halsband. Lite gjorde vi bilturen för att han ska få vänja sig vid buren och han hoppade in i den utan problem och lade sig ner direkt. Det var också skönt att se. Likaså hoppade han över till båten när vi åkte dit. Vi var bara där en kort stund och mest då för att han skulle ha varit där. Även på båten ville Gnista visa honom ”allt”. Hon hoppade runt liksom lite för att visa att såhär gör man här och här kan man gå och står man såhär ser man jättebra. Nästa gång får Philip följa med själv istället och då ska han få komma ner i båten också.

   
 Behöver jag säga att han somnade som en stock? Och givetvis lade Gnista sig så nära hon bara kunde. 

   

 I morse vaknade jag av att det var fullt hundbus. Båda hundarna var på lekhumör och de studsade mellan möblerna. Gnista fick in en riktig fullträff när hon hoppade från soffan och landade på Philips rygg. Båda verkade lika förvånade och leken fortsatte en bra stund. En riktigt bra början på dagen.

Ikväll blir det hundkurs. Jag har anmält mig och honom till Vardagslydnad. Inte för att han inte kan det utan för att han och jag ska få en chans att ”bonda” ännu mer.