Yngsta dottern har spelat handbollscup i Tuve i helgen (Broccoli-cup, vet fortfarande inte varför just broccoli) och mellan matcher har det varit en del dötid. Igår åkte några av oss föräldrar, som var med, till Ikea. Det blev snabbshopping. Hann plocka åt mig gardiner, en kudde och servetter i olika färger.
När jag kom hem kom jag på att jag hade glömt lite och tänkte att det kunde jag ju ta på söndagen (läs idag). Sagt och gjort, kl tio hängde jag på låset och plockade raskt på mig det jag skulle ha och lite till.
Vad hände?
När jag närmar mig kassan börjar jag fundera på vad jag plockat på mig och ifall jag verkligen behöver det – OCH – börjar plocka tillbaka det jag inte hade tänkt köpa… Hur gick det till? Är jag på väg att bli sjuk, eller är det ett kanske ett sundhetstecken? I vilket fall som helst blev jag nöjd med gardinerna jag köpte. Som vanligt var jag tvungen att lägga upp dem och den här gången har jag inte fuskat med häftapparaten. Ja – det har hänt. Jag gjorde till och med om (sprättade mm) när en av de fyra längderna blev fel. Vuxenpoäng kanske? 🙂
Hur det gick i handbollen? Tjejerna kom fyra och har fått med sig massor av ny erfarenhet. Räknade ut att de med den här cupen och förra veckans USM har spelat 10 (!!!) matcher på 9 dagar. Tacka femton för att de är trötta nu. Stolt mamma (jag alltså) fick se yngsta dottern bli matchens lirare i en matcherna den här helgen också. Kan det vara början på en vana? Sånt gillar jag!
en lisa i livet 