Kategori: Tankar och funderingar

Man ska inte döma för snabbt…

Publicerat den av en lisa i livetLämna en kommentar

Den stora Princessen kom inmullrandes i hamnen på Käringön någon gång mitt på eftermiddagen. Bara ”grabbar” ombord och det verkade vara ett himla röj och liv. Snabbt bestämde vi oss för att de var värsta röjargänget och skulle bli jobbiga. Hells Angels men i båt typ…

Frampå kvällningen hade flera av dem varit framme och klappat på Sintra. En av dem hade till och med tagit kort för att skicka till sin dotter som bara ”älskar hundar och er är ju så himla söt”. Och plötsligt stämde inte riktigt vår (läs min) bild av dem längre.

Precis som vi hade gjort, gick de iväg och grillade sin middag med den skillnaden att de hade med sig gitarr till grillplatsen.

Det slutade med att vi, efter middagen, flyttade över till deras båt och sjöng allsång. Vackert? Njae, men hur kul som helst. De visade sig vara helt normala och helt utan Hells Angelstendenser. Och vi – vi lämnade deras båt vid 23-tiden när det skulle gå vidare till Petterssons och tänkte att man nog ibland har förutfattade meningar…

Hör en våg hemma i ett omklädningsrum på träningsanläggningen?

Publicerat den av en lisa i livet1 kommentar

Den har stått där ett tag och jag har liksom inte tänkt så mycket på den. Tills nu.

Nu har jag börjat fundera kring det. Som tidigare jympaledare vet jag att många går och tränar för att bli smalare/gå ner i vikt. Många och då med en sund relation till träning och mat lyckas också. Jag vet också att träning faktiskt kan innebära en viktuppgång när man utvecklar mer muskelmassa av träningen och jag vet att det har gjort att några valt att sluta träna igen.

Vad signalerar en våg i omklädningsrummet på träningsanläggningen? En träningsanläggning som vänder sig även till ungdomar från 15 år och uppåt, och även små barn faktiskt. Att träning och vikt hör ihop?

Jag fick höra ”jag hör vad du säger och tar det med mig” men….

  • Jag fick höra att det var många som hade bett om att det skulle finnas en våg och att det framförallt var ”seniorer” som frågat om efter den.
  • Jag fick höra att en våg i ett omklädningsrum är lika naturligt som en hårfön.
  • Jag fick höra att det skulle bli ramaskri om man tog bort vågen eftersom det är så många som vill ha den.

Är det verkligen så? Stämmer det verkligen?

  • De jag ser väga sig är inte seniorerna. Det är snarare ”juniorerna”. De redan smala juniorerna som ofta kommenterar sin vägning med typ ”oj – jag har gått upp två hekto, nu blir det ingen middag”.
  • Lika naturlig som en hårfön? Nej, se det håller jag inte med om. Visst är det bra att det finns en fön att torka håret med men fönen kommer inte ge dig feedback på om ditt hår blivit finare efter träningen….
  • Att det skulle bli ramaskri är jag tveksam till. Träningsanläggningen skulle ju kunna välja att erbjuda sig att ha en våg bakom receptionen som man kan låna – om det nu är så att man inte har någon hemma. För det måste ju vara enda anledningen till att man vill att det ska finnas en våg där. Att man själv inte har någon hemma…. Eller?

Om det nu är så att träningsanläggningen vill tillgodose sina medlemmars önskemål – kommer de då att tex ha försäljning av lättöl om många ber om det? Skulle inte tro det faktiskt.

Jag ogillar tanken att vi i ett samhälle där utseende-, mat- och viktfixering och även ätstörningar är ett stort problem, ska påminnas om pressen och kraven även på gymmet. Kanske till och med att det uppfattas som en uppmaning – att väga sig.  Visst inser jag att de som är drabbade kommer att hitta andra ställen att väga sig på men träning vill jag ska kopplas ihop med att må bra – inget annat.

”Jag hör vad du säger och tar det med mig…” fick jag höra och jag hoppas att det kommer att innebära att man tänker till ett varv till och plockar bort vågen.

Så här går mina funderingar. Är det bara jag som tänker så? Är jag helt ute och cyklar?

Vad tycker ni?