Födelsedag ute med båten

Ända sedan vi blev med båt 2001 har jag drömt om att fira min födelsedag ute i båten. I år hände det. Allt klaffade. Väder och långhelg. Hur bra som helst. 

Vi vaknade i Ängeviken och bestämde oss för att gå till Fiskebäckskil. En lagom etapp då vi vill att Philip ska trivas och tycka att båtliv är grejen.  

Vi passerade Mollösund: 



Blev omkörda av grannarna hemma i området: 


Passerade Gullholmen: 


Och landade till slut i Fiskebäckskil. 



Om Philip har det bra? Gissa 🙂

Om jag har det bra? 

Fullkomligt superduperbra! 

En av mina absolut bästa födelsedagar! 

Alldeles lagom till långhelgen

Först jobba halvdag. Sedan handla mat och stuva båten. Allt för att till sist kunna kasta loss. Onsdag till söndag till sjöss! 

Äntligen! Försäsongen har liksom haltat lite. Det har varit sjukdomar och dåligt väder om vartannat men nu är vi duktigt revanschsugna. 

Första hamnen blev Ängeviken där våra vänner har sin båt och vi fick en mycket trevlig och vacker kväll tillsammans. Imorgon går vi norrut och slår prognosen in får vi underbar slösegling. 


Vi preppar för långhelg

Med väderläget som varit har vi fortfarande inte varit ute med båten än men på onsdag är det dags. Långhelg på gång ju. 

Det blir även lite av elddopet för Philip även om han var med ett par nätter i höstas. 

Nu tycker Philip att det är ganska enkelt att ta sig av båten själv så jag har sytt ”hundstaket” i helgen. Två långa längder som jag kan hänga på mantåget om vi ligger med sidan mot kajen eller bredvid en annan båt. Hoppas nu att det räcker. 


Kom också på att jag köpte en flytoverall för några år sedan. Flitigt använd har den inte blivit eftersom den är tokvarm men nu kändes det som att den skulle kunna göra nytta. Även om det ska bli lite varmare nu är det bara 8 grader i havet och det kyler rätt bra. Frågan var ju bara om den skulle passa och det gjorde den. 


Skidhandskar och mössa på det samt shorts och linne för lästunder i hamn och jag är kittad. 

Som jag ser fram emot helgen! 

Livräddningskurs

Det måste vara vuxenpoäng på att skaffa inte en, men två hjärtstartare. En att ha i båten och en som finns hemma. Tanken från början var inte att vi skulle köpa två men vi fick liksom den andra på köpet. I alla fall nästan…

Det sägs ju att de hjärtstartare som numera finns lite varstans i vår vardag är enkla att använda. De pratar och berättar precis exakt vad man ska göra och det mäter även om det finns puls innan den krämar på. Finns det puls blir det ingen elimpuls.

Kanske är det ännu mera vuxenpoäng men vi valde att ta kontakt med Sjöräddningen för en liten HLR-utbildning och då även med hjärtstartare och jösses vad nyttigt det var. Vem minns inte det man fick lära sig i skolan med mun mot munmetoden men nu är det lite annorlunda. Det allra – allra viktigaste är hjärtkompressioner. Kraftiga sådan. Behöver man göra det i verkligheten kommer det nog knaka ben på lite olika ställen.

Mamma och systeryster råkade vara hemma hos oss så de fick hänga med på ett hörn de också och vi var alla väldigt överens om att det var en mycket värdefull utbildning. OCH att vi hoppas att ingen av oss ska komma att behöva använda våra kunskaper men skulle det behövas, ja – då vet vi hur och vad vi ska göra.