Jag hämtade yngsta och mellandottern och körde till Göteborg, maken hämta äldsta dottern på Centralen (hon kom från Uppsala) och sen strålade vi samman på Liseberg.

Maken och äldsta dottern kom lite senare än oss och i väntan på dem hann vi titta på handavtrycken. Jag har aldrig tagit mig tid att riktigt ”se” dem och det var riktigt roligt att nu faktiskt få möjlighet till det. Favorithandavtrycket måste nog vara Astrid Lindgrens.

Nu var det inte för att titta på handavtrycken som vi åkte in till Liseberg. Det var för att se Stefan Andersson uppträda på Taubescenen. Vilken härlig kväll det blev! Jag och flera i min familj gillar honom och hans musik skarpt, tom hon som säger att hon inte gillar honom kunde inte låta bli att sjunga med och stampa takten med foten 🙂

Förutom hans musik så är texterna och mellansnacket som en mycket rolig historielektion. Tänk om man hade haft honom som lärare i historia i skolan. Betyget hade kanske varit lite bättre då.

Jag (vi) gick därifrån med ett leende på läpparna och mådde gott. Denna ljuvliga ljumma försommarkväll.

Nu är jag lite nyfiken på om damen som satt bredvid yngsta dottern kom från någon tidning och skulle rescensera spelningen kommer att skriva något i stil med

och inte ens tonåringen som satt bredvid mig, uppenbarligen ditsläpad av sina föräldrar, kunde låta bli att sjunga med….”

Måste nog spana i tidningarna imorgon.