Lite speciellt är det, att få ta på sig den där vita mössan med svart skärm. Den där som man fick vara med och utforma och som kunde kosta precis hur mycket som helst. Speciellt var det att få se henne i den och även om bilden är lite suddig gillar jag den. Hon är ju liksom på väg lite mot det suddiga. Det spännande och innehållsrika suddiga som livet är.
För att komma upp på studentflaket måste man ”klättra”. Det fick yngsta dottern och hennes klasskompisar erfara när det var dags för flakfärd. Av någon underlig anledning var det inga problem alls.
Efter en väl genomförd student med påföljande dag med juldagskänsla och ösregn valde vi att ställa klockan och ge oss iväg med båten. Tidigt ställde vi klockan och redan lite över nio släppte vi förtöjningarna i hemmahamnen och styrde stäven mot Käringön. Att segla var inte att tänka på. Istället njöt vi av vackert väder och vackerheten.
Det var lite av en chansning att gå dit i och med att det var långhelg men vi hoppades få plats vilket vi också fick. Troligen var det så att många hade valt att inte ge sig ut dagarna innan pga det dåliga vädret. Den inre hamnen var full men i den yttre fick vi plats nästan längst in.
Vad vi gjorde? Vi pustade ut och bara var…. Tränade lite på att ha semester skulle man kunna säga…
Att sedan efter grill och middag sitta i sittbrunnen och se solen gå ner bakom alla master i hamnen var en riktig lisa för själen…
Att sedan gå hem och ha en hel arbetsvecka framför sig var faktiskt helt ok, trots det vackra vädret.
Vilken dag hon fick och vilken fantastisk tur vi hade med vädret. Trots en prognos med regn mitt på dagen sken solen under både utspring och flakfärd. Först på vägen hem efter att hon hade åkt färdigt flak öppnade sig himlen, och då menar jag verkligen ÖPPNADE SIG. Jösses vad det regnade.
Men innan det var det som sagt helt annat väder och stämningen var på topp.
Många var det som sedan följde med och firade henne tillsammans med oss och även om vi nästan inte ville skära i de vackra tårtorna som vår granne hade gjort var de liksom pricken över i:et.
Vilken fantastisk dag hon fick. Ett riktigt minne för livet!
Lite nervös och förväntansfull åkte hon iväg. Med den vita mössan på huvudet. Champagnefrukost med klassen och sedan iväg till skolan för de allra sista aktiviteterna.
Sen står vi där och väntar på henne. Vid utspringet. Med skylt och blommor. Precis som det ska vara.
Jösses vad jag är stolt över henne!
