Har precis kommit hem efter att ha sett Sverige vinna mot Polen i ett fullsatt Scandinavium. Det var ett Scandinavium som bokstavligt talat kokade. Det var ös, det var stämning och det var smånervöst i princip hela tiden. Två mål i skillnad är lite för lite för att det ska kännas tryggt och med den mängd straffar som Sverige fick emot sig var det onödingt pirrigt.
Ändå – vilken match och vilken publik! Även om yngsta dottern hamnade bredvid de allra tråkigaste människorna i hela arenan. Jag tror inte de sade, hejade eller klappade den enda gång. Egentligen tror jag inte att handboll var deras grej men de hade säkert fått biljetterna av någon kund eller så 🙂 Ok då – de sista fem minuterna av matchen stod de upp, precis som alla andra i publiken. Vi stod upp, klappade och hejade fram Sverige till vinst! Vi snackar stämning med megastort S!
Det var först i lördags som det slog mig att jag kanske ville se en match live, inte bara se dem på Stenungsbaden på spa, och jag är nu glad för att jag orkade stå ut med den långa procedur det var att få bokat biljetterna. Säkert var det fler än jag som kom på det under matchen i lördags. Återigen har jag en minnesvärd dag att lägga i minnesbanken. Det börjar bli ett gäng nu 🙂
Och självklart hade jag med mig kameran… Några bra bilder tycker jag att jag fick till.
en lisa i livet 