Det är långgrunt längs stranden och isen ligger tjock. Här och var kan det dock uppstå en ”spricka” lik den här. När vi gick samma väg tillbaka valde flera av oss att gå över isen istället och sprickan sträckte sig mycket längre ut än det som syntes…
Det såg ut som om tjuren vi mötte på promenaden trodde att han stod väl ”kamouflerad” i busken så ingen av oss hade hjärta att berätta att vi såg honom. Som tur var upptäckte ingen av de åtta hundarna den 🙂
Sitter man ”i baksätet” har man inte mycket att säga till om. Tur då att vi var på resa i Tyskland, på tomma vägar, på Autobahn, på sträckor med fri fart. Och att det bara var för att ”testa” för så värst bekvämt var det inte. Ljudnivån och skakningarna ökade betänkligt.
I strandkanten utanför koncentrationslägret Ravensbrück växer det ”vass” och paradoxalt nog var landskapet mycket vackert. Tänk vad starka kontrasterna blir ibland.
Helgens resa till Tyskland var ingen nöjestripp. Yngsta dottern håller på med sitt gymnasiearbete och har valt att tillsammans med en kompis skriva om Förintelsen. Ett av de läger som vi besökte under helgen var Sachsenhausen och man kan inte annat säga än att lägret hade (har) en massiv ”inhägnad”.
en lisa i livet 