I sista stund

Förra året tog äldsta dottern studenten och nu har det blivit dags för mellandottern. 12 (nästan 13) år i skolan är till ända och imorgon börjar det riktiga livet.

Det här innebär att vi har massor att göra idag. Tårtor ska fixas, ballonger blåsas, bord och stolar ställas i ordning, mat förberedas och…. Shit – vad ska jag ha på mig? Den lilla detaljen har jag visst missat helt. Tips någon??? Och vilka skor ska jag ha till det???

Hoppsan!

Fast vi har ju tur med vädret 🙂

Hela familjen är hemma

Har kommit på mig själv att skriva om ”hela familjen”. Vad jag menar med det är maken, alla tre döttrar och jag på samma plats. Fast så är det ju inte hela tiden längre. Måste hela familjen vara på samma fysiska plats för att vi ska vara familjen? Är det då hela familjen är hemma?

Äldsta dottern har flyttat till Uppsala och kommer ”hem” då och då. Hemma för henne är fortfarande olika. När hon är på väg hit är hemma här och när hon är på väg tillbaka till Uppsala är hemma där.

Mellandottern, som tar studenten på fredag, har siktet inställt på studier och egen lägenhet i Trollhättan i höst och då kommer hemma för henne att vara där. Säkert kommer hon komma hem hit också.

Yngsta dottern har några år kvar till studenten och kommer alltså att bo hemma ett tag till.

Snurrigt är det men jag tror att det är så här: Hela familjen KAN vara på olika ställen, och ”hemma” är där kramarna finns…

Så står det iallafall på en kylskåpsmagnet som hela familjen kan se här hemma 🙂

Stefan Andersson och Liseberg en måndag

Jag hämtade yngsta och mellandottern och körde till Göteborg, maken hämta äldsta dottern på Centralen (hon kom från Uppsala) och sen strålade vi samman på Liseberg.

Maken och äldsta dottern kom lite senare än oss och i väntan på dem hann vi titta på handavtrycken. Jag har aldrig tagit mig tid att riktigt ”se” dem och det var riktigt roligt att nu faktiskt få möjlighet till det. Favorithandavtrycket måste nog vara Astrid Lindgrens.

Nu var det inte för att titta på handavtrycken som vi åkte in till Liseberg. Det var för att se Stefan Andersson uppträda på Taubescenen. Vilken härlig kväll det blev! Jag och flera i min familj gillar honom och hans musik skarpt, tom hon som säger att hon inte gillar honom kunde inte låta bli att sjunga med och stampa takten med foten 🙂

Förutom hans musik så är texterna och mellansnacket som en mycket rolig historielektion. Tänk om man hade haft honom som lärare i historia i skolan. Betyget hade kanske varit lite bättre då.

Jag (vi) gick därifrån med ett leende på läpparna och mådde gott. Denna ljuvliga ljumma försommarkväll.

Nu är jag lite nyfiken på om damen som satt bredvid yngsta dottern kom från någon tidning och skulle rescensera spelningen kommer att skriva något i stil med

och inte ens tonåringen som satt bredvid mig, uppenbarligen ditsläpad av sina föräldrar, kunde låta bli att sjunga med….”

Måste nog spana i tidningarna imorgon.