När jag kom hem idag låg det ett brev på köksbordet.
Till den det berör!
Detta är ett rop på hjälp!
Vår strävan är att förhöja inomhusmiljön i Ert hem men det börjar bli jobbig. Ingenstans har vi blivit upplysta om att det är vi själva som ska förse oss med den näring vi behöver (något vi har mycket svårt att göra) och varje försök att påtala det har ignorerats. Ett tag förra veckan trodde vi att det skulle bli bättre då det plötsligt fanns fem personer i hushållet igen. Men inte ens det hjälpte.
Detta brev är ett sista försök innan vi ger upp. Tyvärr kostar det för mycket och vi har ingen energi kvar.
När jag vaknade idag hade jag ont i kroppen och under dagen har det bara blivit värre. Det är även tungt att andas och jag har ont i magen. Kan det vara så att jag står på tur att drabbas av den influensa som cirkulerar för visst har jag lite feber också?
Nejdå! Så är det inte! Symptomen beror på träningsvärk efter gårdagens träning med Bluewater Girls. Rapporterna från de andra tjejerna duggar tätt och beskrivningarna är jätteroliga att få ta del av och varje gång jag skrattar åt vad de skriver gör det ont i magen. Någon beskriver att det känns som att brösten är på väg ut genom armhålorna och någon annan att andningsuppehåll är det enda som lindrar smärtan. Är träning verkligen bra? Varför utsätter vi oss för det när det blir sån massiv träningsvärk av det? Och varför gör vi det om och om och om igen?
Det måste bero på Mark. Och träningsvärken, den är egentligen Mark-värk. Eller som någon beskrev det: ”…den bästa av värkar”
Två dagar i rad har en av mina kontaktlinser spruckit. Förutom att det är dyrt i längden är det även jobbigt. Det sker ju alltid när det inte passar.
En teori är att det beror på den torra luft som är just nu. Kanske beror det på annat men nu får det bli glasögon ett tag. Eller så testar jag igen imorgon. Bara för att det skedde två dagar i rad behöver inte vara mer än en slump.
Helt utan anledning har det börjat pratas hund hemma hos oss. Det var igår som diskussionen började och utan att jag riktigt vet hur det gick till åkte vi idag ner till Svenska Mässan och utställningen My Dog.
Vad skulle vi då vilja med en hund? Vad är det som lockar? Vi har hunnit prata en hel del om det här hemma och vi är tämligen överrens om att vi vill ha en hund som vi kan ”jobba med”. Dvs en hund som ställer krav på både fysisk och psykisk aktivitet. Jag vill tex kunna ta med hunden som sällskap på joggingturen. Sen vill vi även att hunden ska vara i lagom storlek och ha ett psyke som gör den lämplig att ha med när vi är ute och seglar… en hund i mellanstorlek alltså och en hund som vill följa med på allt.
My Dog var ett perfekt ställe att få lite inspiration på – och svar på en hel del frågor. Nu är det inte så att maken och jag inte har någon hundvana. Båda hade vi hund som barn. Maken har dock mest erfarenhet eftersom jag bara hade hund fram tills vi flyttade till Sydamerika och då var jag åtta år. Maken däremot hade hund fram tills han flyttade hemifrån.
Runt oss i bekantskapskretsen finns det också mycket hundar och det är klart att det inspirerar… och jag ser vilket arbete det är med hund. Ändå är det det som lockar. Arbete att få en hund som mår bra och blir en i familjen – men som vet vem som bestämmer.
De två raser som vi nu har smalnat ner alternativen till – OM vi nu skulle skaffa hund – är Welsh Springer Spaniel och Flat coated Retriever. Jösses – hur gick det här till???? Men det är bara funderingar än så länge. Det är ett stort åtagande och ansvar om vi väljer att utöka familjen med en hund. Inget man gör utan att tänka efter före om man säger så.
Welsh springer spanielFlat coated retriever
Mellandottern ringde hem idag och råskällde 🙂 Hur kunde vi ens fundera nu när hon har flyttat. Kunde vi inte fallit till föga för tjatet lite tidigare? Men hon skulle nog kunna förlåta oss om (OM) hon blev utsedd till förste hundvakt, i alla lägen. Den tål att fundera på…
Sen är det ju det här med bilder… Söker man på finns det hur mycket valpbilder som helst och oavsett ras är de bara för söta. Det blir spännande att se hur det här går 🙂
Det har snöat hela dagen och nu slagit om till plusgrader. Jag kommer att undvika att gå nära garageväggen. Risken för snöras från garagetaket är nog ganska överhängande 🙂
en lisa i livet 